Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VI. D:r Martin Luthers Stora Katekes - Femte delen. Om altarets sakrament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM ALTARETS SAKRAMENT.
f)41
pen mottaga eller tillägna sig, utan det gör hjärtats tro, som
känner hvilken skatt det är och längtar därefter. — Detta vare
nu tillräckligt för clen allmänna undervisningen om
sakramentet, ty hvad sorn ytterligare kan vara att säga därom måste
ske på annan tid och vid annat tillfälle.
Slutligen, sedan vi nu hafva en rätt uppfattning och lära
om sakramentet, är väl ock en förmaning och uppmaning
nödvändig, att man icke må låta denna stora skatt, som bland de
kristna dagligen förvaltas och utdelas, gå sig förgäfves förbi,
eller med andra ord att de, som vilja vara kristna, böra bereda
sig att ofta mottaga det högt vördade sakramentet. Ty vi se,
att man härvidlag ställer sig trög och liknöjd, och att det
finnes en stor mängd människor, hvilka höra evangelium och dock,
emedan påfvens uppdiktade stadgar nu äro afskaffade, så att
vi äro befriade från hans tvång och bucl, kunna låta ett, två
eller tre och ännu flera år gå utan sakramentet, liksom om de
vore så starka kristna, att de icke alls behöfde det. Några låta
ock hindra och afskräcka sig därifrån, emedan vi hafva lärt, att
ingen skall gå därtill utan att känna hunger och törst därefter.
Andra åter förebara, att det är en frivillig och icke nödvändig
sak, samt att clet är nog att de eljest tro. De flesta komma på
så sätt därhän, att de varda alldeles ogudaktiga och förakta
både sakramentet och Guds ord.
Nu är det väl, som vi hafva sagt, sant, att man ingalunda
skall drifva eller tvinga någon till nattvarden för att icke
åter införa ett nytt sätt att mörda själar. Men man bör ock
veta, att sådana människor, som så lång ticl hålla sig borta från
sakramentet, icke äro att anse såsom kristna. Ty Kristus liar
icke instiftat nattvarden, för att man skall behandla den
såsom ett skådespel, utan han har bjudit sina kristna, att de
skola äta och dricka samt därvid hafva honom i åminnelse.
De, som äro rätta kristna och hålla sakramentet kärt och
dj^rbart, skola ock för visso själfva mana och drifva sig till
detsamma. Men på det att de enfaldiga och svaga, hvilka
äfven gärna skulle vilja vara kristna, må så mycket mer upi>
muntras att betänka den orsak och det behof, som bör drifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
