Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Om den korta sammanfattning o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616
KONKORDIEFORMELN. II.
Augsburgska bekännelsens namn och med förment stöd af
densamma förkastade villfarelser skulle åter insmyga sig i Guds
församling, har, sedan denna bekännelse blifvit öfverlämnad, en
utförlig Apologi uppställts och år 1531 offentligen i tryck
utgifvits. Till denna Apologi bekänna vi oss äfven enhälligt,
emedan däri sagda Augsburgska bekännelse icke endast så vidt
erforderligt är utförligare förklaras och försvaras, utan äfven
dess sanning med klara, obestridliga vittnesbörd ur den heliga
Skrift bevisas.
5. För det femte bekänna vi oss äfven till de
Schmalkal-diska artiklarna, som uppställdes, gillades och antogos på det
stora mötet af teologer år 1537, och hvilka ursprungligen
uppsattes och trycktes för att på ett möte, som skulle hållas i
Mantua eller annorstädes, i de vidtberömdaste och vidtberömda
kurfurstarnas, furstarnas och ständernas namn framlämnas såsom
en förklaring af sagda Augsburgska bekännelse, vid hvilken
de voro beslutna att med Guds nåd fasthålla. I dessa artiklar
upprepas Augsburgska bekännelsens lära och förklaras några
af dess artiklar utförligare enligt Gucls ord, hvarjämte såvidt
erforderligt är angifvas de orsaker och skäl, hvarför vi skilt oss
från de påfviska villfarelserna och afgudatjänstertta och icke
velat hafva någon gemenskap därmed, samt likaledes hvarför
vi i dessa frågor icke kunnat eller kunna ingå någon förlikning
med påfven.
G. Slutligen för det sjätte, emedan dessa ytterst viktiga
frågor äfven angå menigheten och lekmännen, hvilka såsom
kristna för sin salighets skull måste kunna skilja emellan ren
och falsk lära, bekänna vi oss äfven enhälligt till D:r Luthers
Ulla och stora katekes, sådana de af honom författats och i hans
verk upptagits, ty dessa hafva af alla till Augsburgska
bekännelsen sig anslutande församlingar enhälligt gillats och
antagits samt offentligen användts i kyrka, skola och hem. I
desamma är ock den ur Guds ord hämtade kristna läran för
enfaldiga lekmän på riktigaste och enklaste sätt sammanfattad
samt likaledes på erforderligt sätt förklarad.
Dessa allmänt kända skrifter hafva allestädes i renläriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
