- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
817

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska uppgifter och förklarande anmärkningar till Svenska kyrkans bekännelseskrifter - Förklarande anmärkningar - 22 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

817 FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR.



tiden för Augsburgska bekännelsens affattande menade detta vara
förhållandet.

22. I den tyska texten: »alla troendes samfund», hvilket visar i
hvilken mening uttrycket »de heligas samfund» här bör tagas. De
troende kunna i öfverensstämmelse med Skriftens språkbruk (jfr t. ex.
1 Kor. 1:2; 2 Kor. l:i; Ef. l:i; Fil. l:i; Kol. 1:2 m. fl.)
betecknas såsom »heliga», dels emedan de äro i viss mån uttagna ur
världen och helgade åt Gud, och dels emedan de genom den helige
Ande i sig äga helighetens princip.

28. Donatisterna, så kallade efter en biskop vid namn Donatus,
voro en i 4:e århundradet i Afrika uppkommen separatistisk sekt. De
ansågo de ämbetshandlingar, som förrättades af ovärdiga präster, vara
ogiltiga och yrkade svärmiskt, att församlingen skulle bestå af idel
heliga och rena människor, därvid glömmande att endast Gud kan
rannsaka hjärtan.

24. I tyska texten lyder förkasteisen: »Därför förkastas
vederdöparne, hvilka lära, att barndopet icke är rätt.» — Såsom häraf
synes, vill man endast förkasta detta vederdöparnes, och i våra dagar
baptisternas, ogillande af barndopet och därmed sammanhängande
mening, att barnen icke behöfva dopet. Med starka ord framhålles gent
emot detta, att Gud bundit oss vid dopet. Häraf följer icke, att han
bundit sig själf därvid, och vår bekännelse lär därför icke, att de
odöpta barnen nödvändigt måste varda osaliga. Tvärtom har Luther
själf framhållit, att vi kunna få hoppas, att Gud på andra vägar
meddelar de odöpta barnen den nåd, hvilken är för frälsningen nödvändig,
ja han säger, att vi för föräldrarnas förböns skull kunna hoppas, att
de odöpta barnen »utan tvifvel af Gud tagas till nåd».

25. Angående sättet för denna närvaro tillägges i tyska texten:
»under gestalten af bröd och vin».

26. Med »enskild aflösning» menas här en’ aflösning efter enskildt
bekännande af de synder, som särskildt trycka samvetet.

27. Novatianerna — uppkallade efter den romerske prästen
Novatianus, hvilken lefde i 3:e århundradet — vägrade återupptagande
i församlingen åt alla, som fallit i uppenbara synder, äfven om dessa
ådagalade ett aldrig så botfärdigt sinne.

28. Denna förkastelse åsyftar den falska föreställningen om ett
tusenårigt rike af denna världen, d. v. s. ett sådant, hvilket man
menade sig genom våld på revolutionens väg kunna upprätta, såsom t. ex.
Thomas Münzer försökte.

29. Med »heliga» eller »helgon» menas här sådana redan
hädangångna kristna, hvilka genom sin martyrdöd eller annars genom den
tro, som de hafva bevisad uti en vandel i Kristi efterföljelse, på ett

52—110630. Bensow, Svenska kyrkans bekännelseskrifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0831.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free