- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
56

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af henne beundrad solgte han blifva de samtidas liksom
hennes själasörjare; men den religiösa mottagligheten
saknades, hans samtida fattade illa, hvart hän han ville, och
de skildes åt utan försoning. Hon gifte sig kort därefter
med en annan, och samtiden glömde honom snart för mindre
betydande andar.

Men, huru djupt upprördt Kierkegaards lif nu var,
därom vittnar den nu inträdande jättelika
författareverksamheten. Själfklart är, att ingen känsla, ingen lidelse,
intet lidande i den samma förekommer, som ej haft lif i
författarens hjärta. Floden kan ej stiga högre än sin källa.
Och huru har ej den måst vara fyld af känslor och tankar,
som under några få års tid förmått gifva en sådan rikedom
däraf ett så vältaligt språk. Ja, han har därtill känt mer
och djupare, än en vanlig läsare anar. Det döda papperet
är nämligen intet villigt språkrör; det förstärker ej ljudet,
utan försvagar det. För att något på papperet skall gifva
intryck af en suck, måste det i författarens själ hafva varit
en snyftning. På samma sätt måste skådespelaren på scenen
tala högt, på det åskådarne må kunna höra en hviskning.
Så snart en känsla är verklig och sann, icke öfverdrifven
eller konstlad, så är det en hel kedja af själsrörelser, som
utmynna i hvarje särskild passionerad sats. Till
vedergällning är passionen oftast ej så varaktig eller så tärande hos
den, som förmår att gifva den samma lindring genom att
skänka dess uttryck konstnärlig form.

Det finnes alstrande snillen, hvilka behöfva många och
vigtiga öden eller erfarenheter för att frambringa ett litet
verk. Det är det slags poeter, som af hundra skålpund
rosenblad tillverka en droppe rosenolja. Det gifves å andra?
sidan genier, hvilkas natur är så fruktbar, hvilkas inre*
klimat är så tropiskt, att de af en mycket enkel, alldeles
hvardaglig lefnadsomständighet, som de med den högsta
# grad af själskraft genomlefvat, utdraga en hel räcka bety-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgskierkeg/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free