- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
91

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på förhand säkert, utan låter sig ovedersägligt bevisas.
Förvarade utkast visa oss, att afhandlingen om Don Juan
tillkom år 1837, således fullt sex år, innan »Enten-Eller» kom
ut; do så kallade Diapsalmata äro med ytterst få undantag
lätt omarbetade dagboksaforismer; planen till afhandlingen om
det antika tragiska begreppets reflex var gammal, och
grundläggningen till hela verket låg redan i »Om Begrebet Ironi».
Härtill kommo, såsom jag visat, dessutom de befruktande
personliga erfarenheterna och intrycken från författarens
förhål-lande till sin fästmö, livilka redan i detta första verk på så
mångfaldigt sätt omdiktades och bearbetades. Det förefaller
mig därför, som om jag lyckats bevisa, både att och på
hvad sätt produktionen i Kierkegaards liksom i livarje annan
människas hjärna tillkommit genom den af en naturlig
tankeförbindelse framkallade naturliga växten.

Ett humoristiskt vittnesbörd om den lifliga ovilja, som
Kierkegaard i sin egenskap af naturförnekare hyste mot
naturlig födsel, finnes i en aforism *, som kan tagas
symboliskt :

»Huru otålig jag i grunden är, ser jag bäst däraf, att
det förfärligaste af alt synes mig att vara en liafvande
kvinna, emedan det skall räcka precis nio månader, och
således all vilja, all häftighet, den yttersta ansträngning
intet förmår.»

Trots all hans otålighet, alt hans användande af
drif-husodling, äro hans egna alster dock bundna af samma
lagar, som ordna alla andra alster af människor. Deras
värde skulle ej ökats, om de kommit fullfärdiga till
verl-den; de förlora ej ett uns i värde därför, att de på
naturligt sätt grott och vuxit i författarens själ.

Första delen af »Enten-Eller» stäldes framför den
läsande verlden såsom ett festligt dukadt och blomsterprydt

Efterladte Papirer, del 1, sid. 75.

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgskierkeg/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free