Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången till det religiösa. Om det emellertid med skäl
skulle kunna talas om ett andra stadium, en andra sfär,
så måste denna hafva erhållit en viss själfständighet. Skulle
det verkligen lyckas Kierkegaard att, om ock endast rent
begreppsmässigt, hålla de tre »existenssfärerna» från hvar
andra, så måste den moraliska sfären vara skarpt begränsad
mot den religiösa, och ännu mycket mera mot den kristliga
eller paradoxa. Kierkegaard hadc då med andra ord måst
i andra delen af »Enten-Eller» och »Stadier» gifva
utkastet till en rationel moral, en human etik. Det hade i
alla händelser varit illa nog, att denna rationella moral
uppförts endast för att omedelbart därefter rifvas ned och
i all sin tomhet blottas af den paradoxa religiositeten. Men
sämre är det likväl, att den öfver hufvud taget
ingenstädes hållits skild från det kristliga, aldrig framträder ren,
utan alltid stöder sig på en främmande auktoritet.
Det, assessorn i »Enten-Eller» lärer om
äktenskapet, är så långt från att ega någon själfständig etisk
giltighet, att han tvärt om på hvarje sida i sin bevisning
utgår från kristna föreställningar, kristna dogmer o. s. v. och
ständigt förlorar den rationella moralen ur sigte, så vida
han öfver hufvud taget tror på en sådan. Det är för
Kier-kegaards andeliga habitus högst betecknande, att det aldrig
faller assessorn in, att hans unge, upproriske vän skulle
kunna vägra att anse den traditionella, religiösa åsigten
såsom auktoritet, och ej häller, att han skulle kunna begära
att, om han redan skall dömas, bli stäld inför den humana
etikens domstol. Så ringa är den inverkan, som den
moderna vetenskapen i Europa utöfvat på Kierkegaard, att han
fattar moralen såsom moral blott i det fall, att den uppbäres
af en bestämd religionsform. Han grundar den ständigt på
teologien och märker ej, att hans gudsbegrepp till och med
är sammansatt af endast humana etiska bestämningar, som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
