- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
174

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

löjet.» Han har sett »grafven sluta sig öfver en, som denna
press mördat.» 1

Han skulle därför hafva blygts, om han ej handlat,
»då en så kolossal press-nedrighet rent af lade människor i
grafven, grämde och förbittrade, om ock ej alltid de
angripne, likväl deras hustrur, barn, slägtingar och närmaste,
trängde med sin smitta in i allt, äfven i det enskilda
lif-vets innersta förhållanden, äfven i skolans undangömda lif,
äfven i kyrkans helgedom, utspydde lögn, förtal, fräckhet,
slyngelaktighet, alt i onda passioners och en usel
penninge-snikenhets tjänst.» Corsaren är, såsom man ser, ej långt
ifrån att vara Antikrist.

Fattar man nu, hvarför han kastade sig emot den?
Då han skådar till baka på sin handling, växer den för hans
blick i jämbredd med Corsarens fruktansvärdhet. Mot en
sådan var vanligt mänskligt mod otillräckligt. Bedömd
efter en endast mänsklig morals måttstock, tager en slik
handling sig ut som raseri; men den kristne, som ser
frivilligheten, hvarmed lidandet och förföljelsen tagits uppå, vet,
att denna handling bär den paradoxa kristendomens
kännetecken. För hans samtida måste det, att han »frivilligt
blottstält sig för allt detta, störtat sig däri» framstå »såsom
ett slags vansinne,» och han fortsätter: »ja ja, så dömde nog
också de samtida om den Romare, som gjorde sitt
odödliga språng för att frälsa fosterlandet; ett slags vansinne,
ja ja, och ännu en gång ja ja, ty det var dialektiskt
riktigt kristlig själfförsakelse.» Det var en välgärning, som »af
dem, för kvilkas skuld jag sålunda gaf mig till spillo,
lönades — så, som en gärning af kärlek oftast lönas i verl-

Om min Forfatter-Virksomhed, sid. 11. — Efterladte Papirer, del
2, sidd. 324, 309, 301 o. f. — Synspunktet for min
Forfatter-Virksomhed, sidd. 44 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgskierkeg/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free