Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Nu slog hon armarna kring hans hals.
— Du måste! Du måste — hör du!
Han riste sig som ett otåligt barn. Plötsligt
böjde ban sig öfver henne och såg henne med
svartsjuka ögon.
— Han skall dö.
Ord, som äcklade hans mun ocli beredde
honom en vidrig njutning. Det ryckte i hela hennes
kropp; en ström af förakt och vrede vällde inom
henne. Men med en lycklig ingifvelse slöt hon
sig än närmare intill honom och hviskade:
— Åman te — Amante.
Ögonen glänste mot hvarandra, tvenne heta
suckar möttes.
— Aeretaniens furste. Solivro —.
En glad styrka gjöt sig öfver honom; ban
gjorde sig lös.
Höfvidsmannen höll Irlam kring handlofvarna,
under det att knekten släpade fram en manshög
bräda, vid hvilken han skulle bindas. Med ett
skutt satt prinsen på liöfvidsmannens rygg och
tryckte knäna hårdt i hans sidor. Han tog ett
starkt grepp kring strupen och hakan ocli kastade
sig bakåt. De föllo. Knekten skyndade till hjälp.
Prinsen flåsade under tyngden.
— Spring. —
Ocli som en vind flög Irlam öfver fältet; sprang
med nedböjdt hufvud och blinda ögon rakt i
armarna på den tredje knekten, som nu kommit fram
och sprungit af sin häst.
Under tiden hade knekten hjälpt sin
höfvidsman och de hade börjat binda Solivro vid plankan.
Höfvidsmannen var utom sig af förargelse.
— Jag ska binda honom; jag ska mnTsjäl
binda den lymmeln. Spring du och hjälp Averel
med raatretten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
