- Project Runeberg -  Solivro. Prins af Aeretanien /
201

(1906) Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201

Det föraktliga namn, som bars af slottsvaktens
befälhafvare, har jag alla skäl att glömma. Och
jag har intet skäl att gifva det en neslig
ryktbarhet. Några säga, att den skamlige njutit Ostatas
gunst, och att det var därför, ban lånade sig till
en så låg handlings utförande. Därmed må vara
hur som hälst. Säkert är, att det finns människor,
hvilkas låga illvilja icke behöfver någon
uppmuntran. Och lika säkert är, att Solivros förre
kammarsven hörde till detta slags människor.

På tvenne vägar kunde man intränga i furstens
sofgemak. Det stora, tunga draperiet skillde
rummet från en bred, lång korridor, som om dagen
upplystes af höga fönster ocli om natten af många
ljus och lampor. I denna korridor vistades
kammar-svennen samt tvenne väl beväpnade vakter.

Den andra vägen var en slingrig gång, som
ined åtskilliga vindeltrappor steg upp från
slottsgården och utmynnade strax nedanför furstens
hädd. Gången saknade fönster och var dag och
natt upplyst af några små lampor, som icke gåfvo
allt för starkt sken. På gården utanför den lilla
port, som ledde till den första vindeltrappan,
vaktade tvenne knektar.

Natten, som nu var, skedde vaktombyte en
timme före månens uppgång. En försiktig regel
lät vanligen de afgående vakterna invänta sina
efterträdare. Men nu fingo knektarne befallning
att öfvergifva sina poster, innan efterträdarne ännu
lämnat vaktstugan. Sålunda blefvo de båda
vägarna till furstens sofgemak under någon tid
obevakade.

Det svaga skenet från lamporna i gången blef
plötsligt starkare ocli tycktes närma sig. Och lika
plötsligt föll ett tjockt och svart mörker ut ur
gången.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:03:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhsolivro/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free