Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ling alls, så är det lika gott, blott jag är en varm och livlig kristen".
Församlingsgemenskap, förmaning, tukt, ordning och skick betraktas
såsom "stadgar" och "lagbud". Genom att tillhöra en ordnad
församling kommer man på nytt "under lagen", från vilken man en gång
blivit fri genom Kristus. Den riktigt "frie" eller "frifrie" på det
religiösa området har kommit eller kan komma så långt, att han är
fri ifrån församlingen. Han anser sig icke alls behöva tillhöra en
församling. Ja, församlingsgemenskap med trosbröder på skriftens
grund vore ett nytt "träldomsok", som man fruktar och avskyr. Så
långt kan godtycklighetsgrundsatsen leda även en religiös och, såsom
det synes, mången gång allvarlig och uppriktig människa. En sådan
ytterlighet måste på ett eller annat sätt representera "en
antinomis-tisk" ståndpunkt.
I fråga om "rike" och "församling" yttrar pastor A. Wiberg:
"Det är anmärkningsvärt, att då den av profeterna förutsagda nya
nådeshushållningen, som inträdde just när spiran togs från Juda,
omtalas under den hebreiska bilden av "himmelriket", likväl det ord och
det enda ord som brukas för att utmärka hans rikes styrelseform,
icke är av hebreiskt utan grekiskt ursprung och härlett icke från
monarkiska, utan från demokratiska styrelseformer. Ehuru hans ekkläsia
komme att utgöras av israeliter, så förkastade han dock alla hebreiska
ord, som betecknade styrelseformer, härledande sig från
abrahami-tiska och mosaiska bruk och inrättningar, och valde ett ord, som på
samma tid var i bruk bland hedningarna".*) Dr. Wiberg redogör för
ordets betydelse och visar, att ekkläsia i såväl grekisk-klassisk som
biblisk-nytestamentlig mening betecknar en yttre organisation, en på
laglig väg tillkommen grupp av individer med bestämt givna
egenskaper och uppdrag, skyldigheter och ansvar. Folkförsamlingen i en
grekisk fristat utgjordes av fria, oförvitliga medborgare, utkallade
genom en härold till sitt värv, genom folkets val beklädda med en
viss makt och myndighet, ansvariga inför folket för sin handling, för
sin förvaltning. En motsvarighet härtill möter i nya testamentets
församling.
I liknelsen om vetet och ogräset, som skola växa på världens
åkerfält till den stora räkenskapsdagen, angives den inre andliga
inflytelsen, som å ena sidan utövas av Kristus och å den andra av
djävulen. Rikets barn eller söner kallas de pånyttfödda, emedan de
. *) A. Wiberg. Evangelisten 1856. Sid. 102.
726
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
