Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
puritanerna och ser den främsta skillnaden mellan honom och europén i hans uppfattning av
kärleken till arbetet som den förnämsta av alla dygder. Amerikanaren är »oförbätterlig idealist».
Efter en översikt av »Förenta staternas expansion» lägges sedan huvudvikten vid en redogörelse
för Wilsons politik och förhållande till de olika partierna. I framställningen av Wilsons
utrikespolitik får man en tydlig bild av de svårigheter, som han haft att laborera med från skilda
håll: både från republikansk opposition mot hans världsrekonstrueringsplaner överhuvud och
från demokratisk misstro mot hans politik som alltför personlig. Man får också den — i det
hela säkerligen riktiga — uppfattningen, att den politik, som drivits, väsentligen varit Wilsons
egen, vilket emellertid kanske inte behöver hindra, att de nationellt amerikanska synpunkterna för
honom betytt mer än förf:s framställning ger vid handen, vid sidan av de rent ideella. Men
när sedan H. ser ett av de huvudsakliga skälen till att Wilson blivit en gåta för europeisk
uppfattning däri, att man ej förstått, att han hör till de »konstitutionella» presidenterna, varmed
han menar endast en »den allmänna opinionens inregistrerare» och ej dess »skapare och ledare»,
blir man en smula frågande: kontentan av förf.s framställning skulle snarare bli den rakt
motsatta. Man skulle också mot H:s arb. vilja anmärka, att hans entusiasm för Amerika nog
ibland kommer honom att se förhållandena i en alltför onyanserat ljus dager: t. o. m. i
fråga om »partimaskinen» och ämbetsmännens växling med partimajoriteten framhävas
påfallande starkt systemets fördelar. Detta hindrar emellertid ej, att H:s bok kan livligt
rekommenderas. Det är ett arbete av en förträfflig journalist med vaken blick, entusiasm för sitt
ämne och en ledig penna.
I fråga om biografiska data kan som komplement hänvisas till Ruhes korta biografi (Grkat.
Tillägg 1, s. 35), och den som är intresserad att själv taga del av de viktigare aktstyckena till
Wilsons utrikespolitik, finner dem i Nelsons Wilsonbok (Bibl.-bl. 1919, s. 50). Också Rexius’
utmärkta vetenskapligt dokumenterade men dock ej alltför tunglästa bok om »Presidentmaktens
renässans i Förenta staterna» (Grkat. Tillägg 1, s. 41) sysslar i hög grad med Wilson, mest
hans ståndpunkt som teoretiker och den förskjutning, som man där kan konstatera i riktning
mot sympatier för en stark presidentmakt. K. T.
Waller, W., [pseud. för W. Sekt]. Där våldet rår. En svensk förvaltares
upplevelser och äventyr vid ryska fronten, i Riga och Petrograd m. fl.
platser. Lj. [Nst.] 1918. 156 s. 4:75.
Skildringar från sommaren 1914 till sommaren 1917. Förf. blev till följd av ogrundade
misstankar för spioneri berövad sitt svenska pass och dömd till förvisning till Sibirien. Trots
den stränga kontroll, med vilken alla i Ryssland vistande personer övervakades, lyckades han
undandraga sig förvisningsorderns verkställande och försökte även att taga sig över till Sverige,
en plan, som dock strandade. Att en person med en viss fyndighet och förmåga att finna
sig tillrätta kunnat under ett par års tid vistas utan pass nära fronten och i Petrograd, ja till
och med två gånger passera gränsen till Finland, ger en god illustration till »ordningen»
under den gamla regimens sista dagar. A. H.
Wyzewa, Teodor de. Kvinnor som älskat och lidit. Historiska profiler.
Övs. [fr. fra.] av Märta Lindqvist. L. H. 1918. 279 s. Portr. 7:50.
Förf. har här sammanställt en del kvinnoöden, valda ur nya tidens historia. De skildrade
personligheterna ha alla det gemensamt, att de »älskat och lidit» — ett förövrigt tämligen
vardagligt förhållande — men för dessa kvinnor har såväl kärleken som lidandet nått en högre
potens. Några av kvinnoprofilerna äro förut ganska väl kända, t. ex. Karolina Mathilda av
Danmark, andra åter torde för allmänheten varå fullständigt obekanta. Boken är upplysande
och underhållande och saknar icke kulturhistoriskt värde. Ur innehållet må anföras:
Prinsessan Sofia Dorotea och Filip von Königsmarck, Drottning Karolina Mathilda och Johan
Fredrik Struensee, Henrik VIII:s sex hustrur, Marias av Modena äktenskap [med Jakob II av
England], Kvinnorörelsens moder [Mary Wolstonecraft], Ett offer för Goethe [Johanne Eckermann],
Carlyles hustru. J. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
