Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Adolf Agardh - Carl Adolf Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
terna af det gudomliga kunna träda förenadt fram i
alla formerna af lifvet.
Måhända var menskligheten en gång nära upplösningen
af detta problem. Den tid och det land, der mannens
kraft var starkare än den någonsin, eller någonstädes,
varit, i riddartiden och i norden, gällde qvinnan
högt. För henne öfvades ofta bragderne, ej för att
besitta henne, men för att af henne berömmas; ej för
en omfamning, men för ett ögonkast. Det är ej mera så,
och det synes, som båda hafva lika förlorat.
Öfverallt, der man går en onaturlig väg, söker
sig naturen en ny. Den inom en främmande verld
fängslade qvinnan sökte sig en annan, och fann den
i romanen. Tjenstvilliga andar målade för henne ett
lif, der qvinnan var det högsta. Vaknande, igenkände
hon just deri sin bestämmelse, och fördjupade sig i
fantasier, som ersatte henne hvad hon saknade.
Men denna stig ledde endast till nya
villfarelser. Alla dessa romaner slutade med
brölloppet. Lifvet sammankrympte sig till de tre
åren emellan 15 och 18, och när rideauen föll på
bröllopsdagen, var romanlifvet slut. Hvad der låg
bakom den, var som det lif, som ligger bakom döden,
obestämdt och okändt. Ungdomskärleken gjordes till
lifvets hufvudsak, och alla de känslor, de lidanden
och fröjder, hvilka som goda och onda genier i fonden
kämpade om den unga bruden, togo emot henne oberedd,
och utan skygd af egen kraft. Deraf dessa tårar på
den lyckliga bröllopsdagen, hvilkas orsak ingen
kan begripa, men som framlockas af den varnande
naturen. Mången qvinna känner, att det är hennes
sista lyckliga dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
