- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:259

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Hjortsberg - Lars Hjortsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvisselpipan, utan någon högre instans att vädja till. Der erkännes den sålunda bedömde höra till statens s. k. lyxartiklar och räknar man honom - nära nog - endast under uppträdet på theatern till de lefvandes antal; för öfrigt ignorerar man honom med förnäm liknöjdhet. Man gör sig ingen, eller åtminstone föga reda för hans arbete och strider; hvilka försakelser den menniska underkastar sig, som skall vara många herrars tjenare och tillfredsställa deras ofta hvarandra motsatta fordringar, höra deras mer eller mindre befogade anmärkningar eller äckliga och värdelösa bifall; som på gifvet klockslag måste gyckla och le, då måhända själen är nedtryckt af bekymmer. Något som jemväl bidrager att försvåra de uppgifter, den sceniska artisten är dömd att lösa, är tvånget att nödgas underkasta sig skyldigheten att instudera de roller, hvilka för honom äro motbjudande och dem han tydligen känner sig oförmögen att återgifva. Hans eget omdöme måste förhålla sig passivt, och vid hans uttalade medvetande att misslyckas fästes ofta ej något afseende. Han uppträder och gör fiasco; men hvem gälla nu hvisslingarna och den dräpande kritiken? Icke den, som genom sin okunnighet eller råstarkhet framkallade det sceniska nederlaget, utan den, som förutspådde och ville förhindra det.

Låtom oss emellertid kasta en flyktig blick på den uppgift, skådespelaren är till för att lösa, och vi skola känna ett behof att älska och högakta honom, allt som han uppfyller sin bestämmelse; ja, vi skola tillstå att han utgör en ganska väsendtligt verkande kraft i civilisationens högskola. Det är honom uppdraget att gestalta våra minnen, våra uttryckta känslor och tankar, så, att karakteren i dem får åskådlighet. Det förflutna och närvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/a0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free