Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Oscar I - Konung Oscar I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattenmassa, som oupphörligt jagas fram af lusten efter äfventyr
och icke vet af någon frid; se, huru den sväller af
förmätenhet, huru äreportar af strålande men hastigt försvinnande
regnbågar beteckna dess väg, och det gifves icke
något motstånd, som ej viker för den kraften. Men, om vi
skulle följa fjellfloden allt längre bort – hvad tror du väl
då vi få se? Jo: förödelsens styggelse, fördränkta åkerfält,
nedstörtade boningar, med flera taflor af våldsbragder, ty han
är en fiende till friden och ordningen, och som blott vill förvåna
och uppväcka fruktan. Ofvermodig och kall rusar han
så fram till sitt eget förderf att spårlöst försvinna i hafvet.
Men, min son, låtom oss gå härifrån till dalen derborta. –
De voro snart der och satte sig ned att hvila vid brädden af
en förbirinnande å, som melodiskt sorlande slingrade sig fram
mellan neckblommor och grönskande säf. Skåda nu denna
genomskinliga och klara å, återtog fadren och fortfor: hör
huru mildt han tilltalar oss, under det han nästan obemärkt
smyger fram att drifva verkstäder och befrämja välstånd.
På dessa vackra och leende stränder bygga fredliga menniskor
sina hyddor; och i djupet af sitt sköte förvarar han ett
rikt förråd af närande födoämnen. Om dagen ger han oss
exemplet af en ihärdig verksamhet; när solen gått ned och
hvilan skall blifva arbetets belöning för jordens barn, låter
han strömkarlen eller åjungfrun i sin gröna drägt sitta i vassen
och spela på harpan. – Här gjorde den gamle ett uppehåll
och betraktade gossen, som vid hans sida eftertänksamt
hade lyssnat till den vises ord. Efter en stunds tystnad återtog
han: nu vill jag säga dig att innehållet i naturens bok
består af idel varningar åt den som förstår att rätt läsa deri.
Fjellfloden, som vi nyss sågo, den är bilden af det frånstötande
högmodet, den slutna och iskalla sjelfkärleken; men ån vid
våra fötter, den är symbolen af kärleken, som älskar att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
