Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min tystnad, somblcf märkt, blef sjctf mitt värsta råd,
Och genast vardt min tvist berättad ior Hans Nåd.
Hans Nåd, en temlig Nåd, fast ej af förstaclassen,
Långt mindre Mæcenat, än Sylla på Parnassen,
Knapt hade denna räfst med tvisteämnet känt,
Förr än man honom såg i eget element.
Han något hade iärt, och trodde sig om mera:
Allt kände ban i grund, från sol till djupstalcra;
Om allt hans blotta nick gaf idel gudasvar,
Mot hvilka intet vad och ingen tvekan var.
En sådan skapas till af undergifna slafvar,
Der makligheten hör hvad mödan henne stafvar:
Hans bana lyses opp af hundra facklors glans,
Och allt det lånta sken, det menar han, är hans.
Med lyckan i sin hand och magten att befalla,
Han smickras utaf fler och vördas utaf alla.
Blott ingen säger mot, för ynnest eller trug,
Så tror han, det är rätt, och han allena slug.
Och huru säga mot? Ho vill sig sjelf så illa,
Som har på nödens väg en välfärd att förspilla?
Han måste blifva lydd på halfbegrepna bud.
Så sker, att mången tok vill dyrkas som en gud.
Min Nåde, dessa lik och qvick med bara fladder,
Var myndig till förakt, och fyndig , men på sladder:
Ej sällan efteråt han måst sig sjelf bele;
Men som han råkat på, så måste det ock ske.
Det blir ej bättre gröt, som rörs medCcderkräkla:
Här var den storas råd så godt som andras häkla,
Blott med en skärpad udd, till råga på min harm:
Det rådet skref mig lag med rådarns långa arm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
