Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
Lübeck.
underhandlingar och traktater, och ett stundom vänskapligt,
stundom nära fiendtligt förhållande emellan Sverige och Lübeck.
Till denna stad tog Gustaf Wasa år 1519 d. 30 Sept. sin
tillflykt, då han lyckades rädda sig ur danska fångenskapen,
och rådet skänkte honom här en fristad emot Kristians
reklamationer, ..hvilken handling, förestafvad lika- mycket af
statskonsten som af ädelmodet, sedan blef af den största inflytelse
på Sveriges öden. Då Gustaf började sin uppresning mot
danska öfvermakten, erhöll ban från Lübeck understöd i skepp och
penningar. Denna hjelp blef dock lika dyr som gagnlös. Då
Norrbys flotta var af motvind instängd i Stockholms skärgård,
skulle hon af svenskarne kunnat tillintetgöras, om icke de 15 stora
liibeckska skeppen svikit dem, just vid sjelfva anfallet.
Amiralen Brun föregaf att en blindklippa låg i farvattnet, som
hindrade honom att framrycka; men i sjelfva verket var hans
förhållande en följd af hemliga instruktioner. Äfven afslogs
Gustaf Wasas begäran, att få af honom låna två kanoner mot pant
af tvenne rikets slott, för att dermed angripa Norrby. Icke
dessminclre fordrade lübeckarne, på Strengnäs riksdag,
oför-dröjlig betalning af 68,681 mark llibskt för deras bistånd, och,
i fall de ej kunde genast godtgöras, oinskränkt handelsfrihet
på Sverige, hvilken fordran Gustaf nödgades bevilja. Då likväl
sedermera deras makt aftog i samma mån Sveriges tillväxte,
måste de nedstämma sina anspråk, och när de 1553 åter
började alltför mycket stegra dem, afbröt Gustaf alla
underhandlingar, samt vidtog till och med några krigsrustningar, för att
gifva eftertryck åt det språk af sjelfständighet och kraft, han
nu mera kunde föra.
Flera bland Gustaf Wasas motståndare, deribland
erkebiskop Gustaf Trolle, biskopen i Skara Magnus Haraldi, Thure
Jönsson Roos m. fl., togo sin tillflykt till Lübeck, men blefvo
derifrån förvisade, clå de begåfvo sig till hertig Albrecht i
Mecklenburg och slöto sig till Kristian II.
Då år 1533 Sten Sture den yngres och Kristina
Gyllen-stjernas son, Svante Sture, uppehöll sig i Lauenburg blef lian
fåfängt, under hvarjehanda förevändningar, af lübeckarne
lockad att begifva sig till deras stad, men då han emotstod alla
försök att förmå honom dertill, blef han med våld clitförd.
Man sökte här uppvigla honom emot konung Gustaf I,
före-speglade honom de mest lysande fördelar och lät till och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
