Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris. m
Turkiet och Persien11 trycktes i Paris 1748, på särskild
uppmuntran af grefve Maurepas, som tillika med Fleury förordat
hans orientaliska resa. Detta arbete, som anses vara al stort
värde för lingvisten, historie-älskaren och politikern, väckte på
sin tid det största uppseende.
Straxt efter sin ankomst till Paris erhöll Otter en pension.
Kort derefter anställdes han vid Kongl. Biblioteket som
uttolkare af orientalspråken.
Otter ämnade utgifva en fullständig historia om
muham-medanismen, då han i Februari månad 1746 blef utnämnd till
professor regius i arabiska språket. Två år derefter fick han
enhällig kallelse att vara medlem af kongl, fransyska
Vitterhets-akademien, der ban gjorde sitt inträde med ett föredrag
öfver Afrikas eröfring af araberna, som vann odeladt bifall och
blifvit tryckt i akademiens handlingar för år 1754. Midt
under utarbetandet af ett dylikt försök öfver Spaniens intagande
af samma folkslag, öfverraskades han d. 26 Sept. 1749 af
döden, som bortryckte honom äfven från åtskilliga andra
påbörjade litterära företag. Ett sådant var t. ex. en fransysk
öfversättning af v. Dalins "Svenska Historia11, hvaraf ban blott
hunnit fullborda första delen. Man ser deraf att ban icke
alldeles glömt sitt gamla fädernesland. Han tillhörde dock i sjelfva
verket Frankrike, i hvars tjenst han arbetat nära 22 år, och
der han haft ett lika stort namn, som detta i Sverige alltjemt
tyckes hafva varit öfverlemnadt åt glömskan.
Astronomie professorn vid Upsala universitet, Anders
Celsius, anträdde 1731 en resa till Italien, och gjorde på
hemvägen ett besök i Paris. Då han anlände dit, fann han de lärda
i den envisaste tvist om jordens figur; somliga trodde, såsom
Newton, att hon vore platt vid polerna, andra åter tänkte sig
henne, i enlighet med Cassini den yngres mening, såsom en
sferoid. Celsius föreställde dessa, herrar, att denna äfven
praktiskt vigtiga fråga endast kunde afgöras genom gradmätningar,
en under eqvatorn, en i grannskapet af polen. Förslaget vann
bifall, han sjelf anmodades att jemte Maupertuis och fyra
andra franska lärda företaga mätningen vid Torneå. Celsius reste
öfver till London, för att derstädes hos Graham beställa
instrumenter, mötte sina lärda reskamrater i Diinkirchen, hvarifrån
fle begåfvo sig till Sverige och derifrån till Lappland, 1736.
Resultatet af mätningen blef det, att en grad der verkligen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
