Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris.
. 465
der aldrig kommit till stånd. Sedan Georg Scheutz år 1834
läst beskrifning på Babbages maskin, som kan beräkna tal med
5 siffror, insåg ban, att man icke kan komma vidare, så länge
man följer samma plan. Han uttänkte derföre en annan,
hvilken blifvit utförd af hans son, Edvard, ensam. Far ocli son
samarbetade, och en modell, som 1843 besigtigades och
godkändes af vetenskapsmän, var sonens verk. Svenska riksdagen
gaf sedermera, i tvenne omgångar, ett understöd af tillsammans
10,000 rdr rmt åt uppfinnarne, för att sätta dem i stånd att
låta utföra räknemaskinen, och med denna, som blef färdig år
1853, begåfvo sig far och son, påföljande året, till London och
derifrån till 1855 års verldsexposition i Paris, der de belönades
med stora guldmedaljen. Maskinen, som består af 4,320 olika
bitar, väger 10 centner och är, då den är placerad på sin fot
ocli täckt med sitt fodral, ungefär så stor, som ett piano. Den
består af tre delar: räknemaskinen, tryckmaskinen och
numera-torn. Det första exemplaret af Scheutzska räknemaskinen
inköptes af en rik amerikanare för 1,200 pund sterl. och
skänktes till Dudley-observatoriet i Albany, staten New York; ett
nytt beställdes af engelska regeringen hos firman Donkin i
London, åt hvilken Edvard Scheutz öfverlåtit uteslutande
rättighet att efter hans ritningar förfärdiga dylika maskiner;
denna maskin arbetar sedan 1859 i den engelska statistiska
byråns tjenst. — En bok om 605 tabellsidor, kallad English
Life Table, uträknad och tryckt af dgn Scheutzska maskinen,
har utgått från nämnde byrå. Redaktören Farr egnar i sitt
företal de största loford åt räknemaskinen.
Vid franska Geografiska Sällskapets allmänna sammankomst
d. 29 April 1870 utdelades för första gången det stora
Roquet-teska priset, en stor guldmedalj. Det betydelsefulla häruti för
oss svenskar är, att den tilldelades professor A. E.
Nordenskiöld för hans upptäcktsresor till Spetsbergen. Det tal,
hvarmed medaljen öfverlemnades till svenska legations-sekreteraren
hr Åkerman, som representerade emottagaren och Sverige, hölls
af hr Cottanbert och innehöll det mest smickrande erkännande
af de förtjenster, som hr Nordenskiöld inlagt om den
geografiska vetenskapens utveckling. Det slutade med den önskan,
att en gång den franska flaggan skulle vaja i polarhafven,
höljd af lika mycken ära, som den svenska redan förvärfvat
sig. Medaljen, som är af 84^ grammers vigt, är graverad af
Sv. Minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
