Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wismar.
727
hundra man; men i anseende till svenskarnes ringa antal kunde
blott 90 knektar ditskickas. Men dessa försvarade sig så
tappert, och aflossade skott på skott så tätt, att deras axlar blefvo
af gevärens stötande alldeles blåa och slutligen så ömma, att
karlarne endast med smärta kunde fortsätta skjutandet.
Danskarne inträngde, och allt vidare motstånd blef omöjligt.
Svenskarne begärde och fingo dagtinga. De hade vid belägringens
början varit 1,000 man. Deraf återstodo vid uttågandet ur
staden endast 400. De tappras anförare var amiralen Gustaf
Wrangel, en son af den store fältherren Carl Gustaf W.
Staden uppgafs d. 13 Dec. 1675. Vid detta tillfälle
öfverlemnade Wrangel till segerherren Kristian V en bägare, som
underkastelsetecken. Denna, som sedan är kallad
Wismarbä-garen, förvaras bland samlingarne på Rosenborgs slott i
Köpenhamn. Den har formen af en flygande fisk och består af
temligen stora kristaller, sammansatta med emaljerade,
rubin-smyckade guldringar. Den uppbäres af två delfiner, som slingra
sig om hvarandra; deras hufvuden hvila på ett fat, och är
alltsammans förfärdigadt af kristall.
Wismar kostade Sverige årligen 80- till 90,000 daler
silfvermynt. År 1714 ville hertigen af Mecklenburg inlösa denna
stad; Carl XII vägrade, men redan påföljande året belägrades
den. I April månad 1716 öfverlemnades den genom
kapitulation till danskarne och deras allierade. Det var endast
hungern, som satte en gräns för försvaret af denna väl befästade
stad, hvilken nu var den sista af Sveriges
sunnanhafsbesittnin-gar på tysk botten. Wismar återlemnades till Sverige genom
freden med Danmark, som afslöts på Fredriksborg d. 3 Juni
1720. Men förut och redan år 1717 hade likväl stadens
fästningsverk blifvit af fienden nedrifna, genom hvilken åtgärd
besittningen förlorade en del af sitt förra värde.
Den 22 Juni 1774 förmäldes hertig Carl, sedermera konung
Carl XIII, i Wismar med hertiginnan af Holstein-Oldenburg,
Hedvig Elisabeth Charlotta.
Under Johan Kristoffer Tolls vistande i S:t Petersburg 1799,
lät baron von Lützow förstå, att regeringen i
Mecklenburg-Schwerin skulle vara hågad att genom någon öfverenskommelse
med Sverige förvärfva besittningen af staden Wismar med dess
gebit. Härom vexlades de derpå följande åren flera bref
mellan Toll och Liitzow. I början af sommaren 1803 hade saken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
