Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732
Wittstock.
Lesslie, som under tiden, enligt befallning, stått stilla,
skyndade nu fram med 5 brigader och dref tillbaka det fiendtliga
fotfolket, som ämnade sig emot Banér, hvars rytteri derigenom
vann någon hvila. Lesslie deremot blef sjelf anfallen af
fiendens både rytteri ocli fotfolk, samt ganska illa handterad, så
att 2 af hans brigader förlorade sina fanor och nästan alldeles
sprängdes. Han sände då till Witzthum och begärde hjelp
från reserven, hvarom redan Banér skickat flera befallningar;
men Witzthum, en född sachsare, stod orörlig, och svarade
il-buden: "Jag vet nog, när jag skall komma11; till sina officerare
åter sade ban: "Här kommer det att gå till som vid
Nördlin-gen, det har jag redan länge förutsagt." Sådan tycktes äfven
slagets utgång blifva. Svenskarne hade måst uthärda öfver
tio anfall, och voro nära att af trötthet gifva vika för den
påträngande öfvermakten; Banér sjelf, som slutligen ånyo häftigt
anfölls, trodde sig förrådd och slaget förloradt, då ändtligen
Stålhandske och Kling, som under sitt tåg blifvit uppehållna
af moras och obanade skogar, mot skymningen framkommo till
fiendens högra sida, och belt oförmodadt gåfvo striden en
annan vändning. Salfvor och höga rop tillkännagåfvo, huru de,
brinnande af stridslust, föllo fienden i ryggen. I reserven liade
också en öfverste Berghoff, otålig öfver Witzthums dröjsmål,
och utan hans befallning, ryckt fram, hvarpå bela reserven
skyndade till hufvudhärens hjelp. Fienden, oroad af reservens
framryckande, och alldeles förbryllad af Stålhandskes
oförmodade samt ytterst häftiga anfall, förlorade modet och grep till
flykten, främst rytteriet. Fotfolket lemnades utan all hjelp;
det sachsiska led mycket, det kejserliga blef nästan alldeles
förstördt, så att mellan 4- och 5,000 man lågo på valplatsen;
öfver 1,000 ryttare nedsablades under flykten. Svenskarne togo
allt fiendens artilleri, bestående af 33 kanoner och 2 mörsare,
jemte stora förråder, all tross, och deribland de kejserliga
generalernas och sjelfva kurfurstens rika bordsilfver, samt
slutligen 151 fanor och standarer, hvilkas öfverlemnare af Banér
belönades med 10, ända till 30 dukater för stycket, allt efter
de eröfrade segertecknens värde. Svenskarne räknade 2,200
sårade och 1,100 döda, och deribland den käcka öfverste
Berghoff. Denna afgörande seger väckte uti bela Europa den
största uppmärksamhet, hos vännerna högljudd glädje, hos
fienderna oro och harm, hos alla förvåning öfver svenskarnes ihär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
