Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zeyst.
743
ansträngningar. Då han ändtligen gifvit sig på hedrande
vilkor, var konung Johan Kasimir ej mäktig att upprätthålla
fördraget mot det rasande folket. Man ropade från alla håll, att
W. uppeggat Carl X Gustaf till kriget tvärtemot besvurna
fördrag, att ban brutit Krakaus dagtingan, plundrat kyrkorna,
utsugit landet under ett belt års tid m. m. Han kunde endast
räddas genom att föras som fånge till Zamoisc.
Franzén säger, att "det var denne härförares svärd,
hvarmed Carl Gustaf eröfrade Polen".
Hans lik blef först 15 år efter hans frånfälle hemfördt till
Sverige och begrafvet i Riddarholmskyrkan.
Erskine, fängslad i Warschau 1656, jemte W. och flera
svenskar, fördes äfven till Zamoisc, der han dog i fängelse.
Zelle, en stad i Hannover. Här slöts d. 5 Febr. 1679
fred emellan Österrike å ena sidan samt Sverige och Frankrike
å den andra, hvarigenom Sverige skulle behålla sina i
Westfaliska freden vunna fördelar. Samma dag slöts fred emellan
hertigarne af Braunschweig-Lüneburg och sistnämnda tvenne
makter, hvarigenom de förre af Sverige erhöllo ett par
Bremiska länderier, nämligen prosteriet Dorwern och amtet
Teding-hausen. Det märkligaste var, att ehuru freden angick Sverige
och man bortgaf svenska orter, fans dock vid
underhandlingarne intet svenskt ombud närvarande, utan alltsammans
af-gjordes af franska hofvets ditskickade underhandlare.
Key*t, en by, belägen 2 mil från holländska staden
Utrecht, egde tidigt i förra århundradet en betydande
herrnliu-tisk koloni, dit äfven många svenskar togo sin tillflykt, enär
den Zinzendorfska sökten först år 1783 iick rättighet att
uppehålla sig i Sverige och der utöfva sin religion. Då Björnståhl
besökte detta ställe i Januari månad 1775, sammanträffade ban
emellertid med flera derstädes bosatta svenskar, herrnhutiska
både "bröder" och "systrar". Bland dem befunno sig tvenne
bröder Roslin, hvilka egde ännu en broder, den Björnståhl och
hans reskamrater lärt känna i Paris. Af de förstnämnda
bröderna var den ena tenngjutare, den andra guldsmed. Den
sistnämndas arbeten i guld och silfver besågos af de resande och
beskrifvas såsom "öfvermåttan vackra". Tenngjutaren visade
ock allehanda, af honom förfärdigade saker, hvaribland voro
fat, hvilka föreställde alla slags rätter och matsorter, gjorda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
