- Project Runeberg -  Svenska minnen på utländska orter /
753

(1874) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Abo.

753

blef (lock ingalunda forsagd, utan uppmanade ännu en gång
folket till trohet mot konungen och frimodighet mot fienden,
samt föregick dem sjelf med exemplet af ett oförfäradt mod.
Från Åbo stads invånare kom bref, hvari de uppmanade henne
att gifva sig, men förgäfves. Man fick sedan veta, att konung
Sigismund icke skulle komma, att ingen hjelp var att vänta
från Stålarm, och att hertig Carl deremot erhållit en betydlig
förstärkning från Österbotten; men fru Ebba fällde ändock icke
modet. Lyckan höll äfven på att kröna hennes bemödanden
med framgång. Hertigen hade fyra skansar, en ofvanpå och
en vid foten af Korpolais berg, en på Qvarnbacken och en på
Qvarnholmen. De två sista hade han ej kunnat uppföra utan
stor förlust, ty kanonerna på slottet anställde stor förödelse
bland de arbetande; sjelf kunde Carl deremot föga uträtta.
Slottsmurarne voro nämligen tjocka och nylagade, och
svenskarne hade på sina små fartyg endast kunnat medföra
mindre kanoner, hvilkas kulor ingen synnerlig skada gjorde. Han
försökte undergräfva murarne; men det led redan fram i
September, ett ihållande regn fyllde grafvarne, och man måste
snart öfvergifva dem. Folket började blifva misslynt och
längtade hem. Förräderiet verkade då hvad våldet icke förmådde.
En student, vid namn David Hjort, hade ofta varit i Claes
Flemings hus. Han lät nu af hertigen begagna sig såsom en
hemlig underhandlare, och lyckades att förleda många. Vid
utfallen började den ena efter den andra springa öfver till
svenskarne, och man märkte snart, att bysseskyttarne med flit
rigtade kanonerna så, att skotten icke skulle göra någon skada.
Vid hvar kanon ställde sig derföre en af befälet med laddad
bössa, för att efterse, det alla gjorde sin skyldighet. Detta
befans dock snart allt för obeqvämt. Man sammankallade
derföre besättningen på borggården, och lofvade stora belöningar
åt dem, som ville blifva trogna; men åt dem, som så önskade,
gaf man tillåtelse att gå öfver till hertigen. Man kunde sedan
veta hvad man hade att lita på. Emot förmodan anmälde sig
de flesta att vilja lemna slottet, hvilket de också straxt derpå
gjorde genom den öppnade porten. De qvarblifna tänkte
ändock på försvar; men funno kanonerna af de bortgångna fyllda
med smuts och fänghålen tilltäppta. Dertill förnams ett rykte,
att konung Sigismund var död, hvarföre man beslöt att iinder-

Sv. Minnen. 48

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:37:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bpgutland/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free