Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Några blad ur Englands historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
veta, om de få sätta foten på däcket eller blott hålla den lyft
i luften, och därför giva vart enda steg en lika säker riktning.
Med slug och forskande blick betraktade Monk en lång
stund fiskaren, som smålog med det våra bönder så egna,
halvt lurande, halvt enfaldiga leendet.
- Talar du engelska? frågade Monk på god franska.
- Mycket illa, mylord, svarade skepparen.
Detta svar gavs snarare med det hastiga och framstötta
uttal, som man får höra på andra sidan Loirefloden, än med
den något släpande munart, som begagnas i västra och norra
trakterna av Frankrike.
- Du talar emellertid detta språk? återtog Monk för att
ännu en gång pröva hans uttal.
- Ah, vi sjöfolk, svarade skepparen, tala litet av varje
språk!
- Du är då fiskare till yrket?
- För i dag, mylord, är jag fiskare, och jag har fångat en
stor havsaborre, som väger minst halvtannat pund, och över
femtio slängare; jag har även små vitlingar, särdeles läckra
som stekta.
- Du ser mig ut, som hade du snarare fiskat i
Gascogne-viken än i Kanalen, sade Monk småleende.
- Jag är också verkligen från södern, men det hindrar väl
ej, att man kan vara en god fiskare, mylord?
- Nej, visst icke, och jag köper din fisk; säg nu uppriktigt,
åt vem ämnade du den?
- Mylord, jag vill ej förtiga, att jag ämnade mig till
Newcastle, i det jag följde kusten, då en hop ryttare, som
redo utefter stranden i motsatt riktning, vinkade åt min båt
att vända om till eders härlighets läger, om vi ville slippa en
muskötsalva. Som jag inte var rustad för krig, tillade
fiskaren småleende, så måste jag lyda.
- Men varför tänkte du bege dig till Lambert och icke till
mig?
- Jag skall vara uppriktig, mylord; tillåter eders härlighet
mig det?
- Ja, och om så behövs, så befaller jag dig det.
- Nå väl, mylord, jag tänkte bege mig till herr Lambert,
emedan de där stadsherrarna betala ganska bra, då däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
