- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
127

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Följande dag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127

- Men, återtog samme överste, som redan talat, ni vet väl,
att ni nu begär någonting alldeles omöjligt.

- Nu har man redan två gånger givit mig detta
besynnerliga svar på den önskan jag yttrat, genmälde Atos. Är
generalen bortrest?

Atos1 fråga framställdes i så uppriktig ton, och han antog
därvid en så naturligt förvånad min, att de tre officerarna
växlade en blick. Underbefälhavaren tog till ordet, till följd
av ett slags tyst överenskommelse mellan honom och de båda
andra officerarna.

- Min herre, sade han, generalen lämnade eder i går
utanför klostret?

- Ja, min herre.

- Vart gick ni då?

- Att besvara den frågan tillkommer icke mig, men väl
dem, som ledsagade mig. Dessa voro edra soldater; fråga dem.

- Men om det nu faller oss in att i stället fråga eder?

- Då faller det också mig in att svara eder, min herre, att
jag ej beror av någon här, att jag här blott känner generalen
och blott ämnar svara honom.

- Må så vara, min herre, men som vi nu råda och befalla
här, så kunna vi bilda en krigsrätt, och när ni står inför edra
domare, måste ni väl också svara dem.

Atos’ ansikte uttryckte blott förvåning och förakt i stället
för den förskräckelse, officerarna väntat att denna hotelse
skulle framkalla.

- Skotska eller engelska domare för mig, en konungens av
Frankrike undersåte, för mig, som står under den engelska
ärans skydd! I ären tokiga, mina herrar, sade Atos, i det han
ryckte på axlarna.

Officerarna betraktade varandra.

- Ni påstår eder således icke veta, var generalen finns, min
herre? sade de.

- Därpå har jag redan svarat eder, mina herrar.

- Ja; men edert redan givna svar låter alldeles otroligt.

- Det är emellertid verkliga sanningen, mina herrar.
Personer av mitt stånd ljuga vanligtvis ej. Jag är adelsman, har
jag sagt eder, och när jag vid min sida bär det svärd, jag av
överdriven grannlagenhet i går lämnade kvar på detta bord,
där det ännu i dag ligger, så tron mig, mina herrar, då säger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free