Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29. D'Artagnan ger en lektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
- Åh, för min del, svarade d1 Artagnan i lätt ton, så har
jag tagit mitt parti. Jag har en liten ärvd förmögenhet.
Raoul betraktade honom. D’Artagnans fattigdom hade
blivit ett ordspråk. Gaskognare, som han var, överträffade
han tyvärr i gaskognader alla både i Frankrike och Navarra,
och Raoul hade väl hundra gånger hört nämnas Joh och
d’Artagnan, liksom man nämner tvillingarna Romulus och
Remus.
D1 Artagnan uppsnappade denna blick av förvåning.
- Och sedan har väl din far sagt dig, att jag varit i
England.
- Ja, herr Chevalier.
- Och att där en ganska lycklig händelse inträffade för
mig?
- Nej, min herre, det visste jag icke.
- Jo, en av mina bästa vänner, en mycket förnäm man,
vice konungen av Skottland och Irland, hjälpte mig till ett
arv.
- Ett arv?
- Tämligen betydligt.
- Ni är nu således rik?
- Hm...
- Emottag min uppriktigaste lyckönskan.
- Tack!... Se där mitt hus.
- Vid Place de Greve.
- Ja; du tycker ej om den trakten?
- Tvärtom; man har en härlig utsikt åt strömmen... ah,
vilket vackert gammalt hus!
- L’Image de Notredame, en gammal källare, den jag på
två dagar förvandlat till boningshus.
- Men källaren är ännu öppen?
- Visst tusan!
- Och ni, var bor ni själv?
- Jag bor hos Planchet.
- Ni sade ju nyss: Se där mitt hus.
- Jag sade så, emedan det verkligen är mitt; jag har köpt
det.
- Aha! återtog Raoul.
- Det ger tio procent, bäste Raoul; en dråplig affär! Jag
köpte huset för trettio tusen livrés; det har en trädgård åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
