- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
246

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. Diamantringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

- Gå, min bäste herr d’Artagnan, gå, sade Gourville, som
önskade förskona Fouquet från åsynen av en man, vilken
förorsakat honom en så djup smärta.

- Nej, sade Fouquet, som från förmaksdörren hört hela
samtalet, nej, herr d’Artagnan, kom däremot in.

D’Artagnan avtorkade på värjfästet en sista blodfläck, som
undfallit hans uppmärksamhet, och trädde därpå in i rummet.

Nu stod han mitt emot dessa tre män, vilkas ansikten buro
helt olika uttryck: abbéens röjde vrede, Gourvilles bestörtning,
Fouquets nedslagenhet.

- Förlåt, herr minister, sade d’Artagnan, men min tid är
dyrbar; jag måste bege mig till intendenten för att begära
hans förklaring och lyfta mitt kvartal.

- Men, min herre, invände Fouquet, ni kan få pengar här.
D’Artagnan såg förvånad på överintendenten.

- Jag vet nog, att man svarade eder helt obetänkt, min
herre; jag hörde det själv, sade ministern; en man av edra
förtjänster borde likväl vara känd av alla.

D’Artagnan bugade sig.

- Ni har en anvisning? tillade Fouquet.

- Ja, min herre.

- Giv mig den, så skall jag själv inlösa den; kom.

Han vinkade åt Gourville och abbéen, vilka stannade kvar i
rummet, där de voro, och förde därpå d1 Artagnan in i sitt
kabinett.

Då de inkommit dit, sade han:

- Huru mycket är man skyldig, min herre?

- Åh, bara fem tusen livrés, monseigneur.

- För obetald sold?

- Ja, ett kvartals sold.

- Fem tusen livrés i kvartalet! sade Fouquet, i det han på
musketören fäste en forskande blick; det är då tjugo tusen
livrés, konungen ger eder om året?

- Ja, monseigneur, det är tjugo tusen livrés; tycker ni, att
det är för mycket?

- Jag! återtog Fouquet och smålog därvid bittert Om jag
förstodo mig på män, som jag, i stället för att ha ett
lättsinnigt, ojämnt och fåfängt huvud, hade ett klokt och
beräknande, om jag med ett ord liksom andra vetat inrätta mitt liv,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free