Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 49. Råttan och osten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
I detsamma tog han bodbetjänten vid gördeln, lyfte honom
så upp i vädret och satte honom sakta ned på andra sidan om
sig.
Härunder smålog han med samma fryntliga uppsyn som
förut. Benen sveko den uppskrämde bodbetjänten i samma
stund, Portos ställde honom på golvet, så att han föll
baklänges på korkbalarna.
När han emellertid såg, hur saktmodig denne jätte var, grep
han sig åter an.
- Akta eder, herre! sade han.
- För vad då, min vän? frågade Portos.
- Herrn får eld i kroppen på sig.
- Hur så, min bäste vän? sade Portos.
- Allt det där är hetsiga saker, herre.
- Vilka saker?
- Russinen, nötterna, mandlarna.
- Ja, men om mandlar, nötter och russin äro hetsiga...
- Det är ostridigt, herre.
- Så svalkar däremot honung.
Han sträckte handen åt ett litet öppet honungsfat, vari han
nedstack skeden, varmed man betjänade kunderna och sväljde
på en gång väl ett halvt skålpund.
- Min vän, sade Portos, nu ville jag be eder om vatten.
- Skall det vara ett ämbar, herre? frågade bodbetjänten
helt okonstlat.
- Nej, en karaffin; en karaffin är nog, svarade Portos
godmodigt.
Han satte karaffinen till munnen, som en trumpetare gör
med sin trumpet, och tömde den i ett enda drag.
Planchet kände en dallring i alla de känslosträngar, som
stå i samband med ägandets och egenkärlekens fibrer.
Men en värdig representant av den forna gästfriheten,
låtsade han likväl spraka helt uppmärksamt med d’Artagnan
och upprepade oupphörligt:
- Ah, vilken glädje, herre! . . . Vilken heder för mitt hus!
- Vid vad timme supera vi, Planchet? frågade Portos; jag
är hungrig.
Förste bodbetjänten knäppte i hop händerna.
De båda andra kröpo under disken, av fruktan, att Portos
skulle få begär till deras goda hull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
