- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
419

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 54. Vicomte de Bragelonnes återkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 419

- Men jag föreställer mig, att du även hade något annat
att meddela mig.

- Nej, visst icke.

- De Guiche!

- På min ära!

- Men du har väl icke våldsamt tillintetgjort mina
ljuvaste förhoppningar, du har väl icke blottställt mig för
konungens onåd genom denna återkomst, som är ett orderbrott,
äntligen har du väl icke ingjutit svartsjukans gift i mitt hjärta
för att säga till mig: Det är bra, gå och lägg dig och sov
helt lugn.

- Jag säger icke heller: sov lugnt, Raoul; men förstå mig
rätt; jag varken vill eller kan säga dig annat.

- Ack, min vän, för vem tager du mig?

- Huru?

- Om du vet något, varför döljer du det då för mig? Om
du icke vet något, varför varnar du mig då?

- Det är sant. Jag gjorde orätt. Ah, vet du, Raoul, nu
ångrar jag mig verkligen. Det är ingenting att skriva till
en vän: Kom! Men att se denne vän mitt framför sig, att se
honom darra och flämta, i väntan på att på höra, vad man
icke vågar säga honom . . .

- Våga! Jag har mod, om du icke har det, utropade Raoul
förtvivlad.

- Nu är du orättvis och glömmer, att du har att göra med
en stackars sårad vän . . . som utgör ditt halva hjärta . . .
Se så, lugna dig nu. Jag sade till dig: Kom! Du kom också;
begär icke mera av den olycklige de Guiche.

- Du bad mig komma, i hopp, att jag själv skulle kunna
se, vad som var på färde, icke sant? Konungen?

- Men . . .

- Ja ... Du vänder dig bort; från honom kommer det
onda . . . icke sant, det är konungen?

- Jag säger ingenting, jag.

- Åh, du säger tusen och tusen gånger mer! Till saken,
för Gud skull, av nåd, till saken! Min vän, min ende vän,
tala! Mitt hjärta är genomborrat, blödande; jag dör av
förtvivlan!

- Är det så, bäste Raoul, svarade de Guiche, då blir det
mig lättare; då skall jag tala, i synnerhet som jag är över-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free