Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 61. Vad Raoul redan anat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
befallt att man skulle hålla i beredskap; med denna bäst
rider du tre håll i en sträcka, och jag aktar mig noga att
återvända till konungen för att säga honom, att du farit din
väg, förrän det är omöjligt att hinna upp dig. Under tiden
har du kommit ,till Havre och från Havre begett dig till
England, där du har till ditt förfogande det lilla vackra
lanthuset, som min vän, herr Monk, skänkte mig, för att
icke tala om den gästfrihet, konung Karl säkert ej skall
underlåta att visa dig. Nå väl, vad säger du om det
förslaget?
Atos skakade på huvudet.
- För mig till Bastiljen, sade han småleende.
- Egensinne! sade d’Artagnan; betänk då...
- Vad?
- Att du icke mer är tjugo år. Tro mig, min vän, jag
talar efter egen erfarenhet. Ett fängelse är dödande för
män av vår ålder. Nej, nej, jag skall icke tillåta, att du
försmäktar i fängelse. Jag blir helt ängslig vid blotta tanken
därpå.
- Min vän, svarade Atos, Gud har lyckligtvis givit mig
en lika stark kropp som själ. Tro mig, jag skall vara stark,
tills jag drar min sista suck.
- Men detta vore icke styrka, min vän, det vore vanvett.
- Nej, det finns ett skäl, som ej kan bestridas, d1 Artagnan.
Tro icke, att jag med dig ingår i undersökning om, huruvida
du skulle störta dig själv genom att rädda mig. Jag skulle
ha samtyckt till ditt förslag, om det ingått i min beräkning
att fly. Jag skulle då ha antagit av dig, vad du, i dylikt fall,
utan tvivel också skulle ha antagit av mig. Nej, jag känner
dig alltför väl för att ens ytligt vidröra denna fråga.
- Ah, om du endast läte mig hållas, sade d’Artagnan, vad
konungen då skulle få för besvär för att sätta efter dig!
- Han är konung, min bäste vän.
- Ah, vad frågar jag efter det! Så konung han är, skulle
jag ändå svara honom: Sire, arrestera, landsförvisa, tag livet
av alla i Frankrike, ja, hela Europa, befall mig att arrestera,
att med dolken stöta ned vem som helst, om det dock vore
monsieur, eder egen bror, men rör aldrig ett huvudhår på nå-
av de fyra musketörerna, eller också, Guds död! . . .
- Mm bag té v to, svarade Atos med lugn, jag ville gärna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
