Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 72. Krona och tiara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
störd, men den bör icke en gång grumlas av någon hemlig
tanke. Jag ger eder Frankrikes tron; ni ger mig Sankt Peters.
När eder trofasta, starka och väpnade hand får en påves hand
till tvillinghand, en påve, sådan som jag skall bli, då skall
varken Karl V, som ägde den hel och hållen, hinna till höjden
av edert bälte. Jag har inga förbindelser, jag, icke heller
några fördomar; jag skall icke kasta eder i förföljelser mot
kättarna; jag skall icke ådraga eder något familjekrig; jag
skall säga: Oss båda tillhör världen, själarna mig och
kropparna eder. Och som jag dör först, får ni ärva mig. Vad
säger ni om min plan monseigneur?
- Jag säger, att jag känner mig lycklig och stolt över att
ha förstått eder. Herr d’Herblay, ni skall bli kardinal; när
ni blivit kardinal, skall ni bli min premierminister, och sedan
skall ni säga mig, vad jag bör göra för att få eder utnämnd
till påve. Jag skall göra allt, vad därtill erfordras. Begär av
mig någon borgen därför.
- Det är överflödigt. Jag skall aldrig handla utan att
därvid låta eder vinna något. Jag skall aldrig uppstiga utan att
se eder upplyft på ett högre trappsteg. Jag skall alltid hålla
mig tillräckligt långt ifrån eder för att icke väcka eder
avund, men också tillräckligt nära för att alltid bevaka eder
fördel och kunna bibehålla eder vänskap. Alla kontrakt i denna
värld brytas därför, att den fördel de åsyfta lutar åt en sida.
Så skall det aldrig bli mellan oss. Jag behöver ingen borgen.
- Således skall . . . min bror . . . försvinna?
- Helt enkelt. Vi bortföra honom ur hans säng förmedelst
ett golv, som ger vika vid tryckningen av ett finger. Insomnad
under kronan, skall han uppvakna i fångenskap. Från det
ögonblicket skall ni ensam befalla, och ni skall icke äga något
dyrbarare intresse än att behålla mig hos eder.
- Det är sant! Se där min hand, herr d’Herblay!
- Tillåt mig, sire, att ödmjukt böja knä för eder. Vi skola
omfamna varandra den dagen, då vi bära på vår hjässa, ni
kronan och jag tiaran.
- Omfamna mig redan nu och bliv mer än stor, mer än
skicklig, mer än snillrik. Bliv god mot mig, bliv min far!
Aramis var nära att bli vek om hjärtat, när han hörde
honom tala så. Han tyckte sig erfara en hittills okänd
rörelse, men detta intryck försvann snart.
- Hans far, tänkte han, ja, hans helige fader!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
