- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
650

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 79. Konungens befrielse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


– Då jag gav honom dessa fyra timmar, sire, visste jag,
att jag gav honom livet.

– Huru då?

– Efter att hava ridit i fyrsprång, med ständigt fyra
timmars försprång framför edra musketörer, skall han anlända
till mitt slott Belle-Isle, där jag givit honom en fristad.

– Kan så vara, men ni glömmer, att ni skänkt mig
Belle-Isle.

– Icke för att där låta arrestera mina vänner.

– Ni tar det då tillbaka?

– För att förekomma det, ja, sire.

– Mina musketörer skola nog taga igen det och därmed
punkt.

– Varken edra musketörer eller hela eder armé, sire, sade
Fouquet helt kallt. Belle-Isle är ointagligt.

Konungen bleknade, en blixt lyste i hans öga. Fouquet
ansåg sig förlorad, men han var icke bland dem, som rygga
tillbaka i strid mot hederns röst. Han uthärdade konungens
retade blickar.

Konungen lade band på sin vrede och sade efter någon
tystnad:

– Skola vi bege oss till Vaux?

– Jag är till eders majestäts tjänst, svarade Fouquet, i
det han djupt bugade sig, men jag måste påpeka att eders
majestät ej kan undvika att byta kläder, innan ni visar eder
vid hovet,

– Vi begiva oss först till Louvren, sade konungen. Välan,
låt oss då bege oss av!

De gingo ut förbi den bestörte Baisemeaux; ännu en gång
betraktade han Marchiali och ryckte av sig de få hårstrån
han ännu hade.

Visserligen gav honom Fouquet kvitto för fången, och
konungen skrev under: Godkännes, Ludvig. Baisemeaux, som
var ur stånd att samla sina tankar, fann detta vara en ny
galenskap, vilken han hälsade genom att ge sig själv en
duktig örfil.


Slut på tredje delen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free