Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 83. Fången och hans vaktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
jag älskar. Blott mot detta onda gives ej något botemedel.
Den, som dör, vinner därpå; den, som ser andra dö, förlorar
därpå. Hör på: att veta, det jag aldrig mer, aldrig mer här
på jorden skulle träffa den, som jag där sett med så mycken
glädje, att veta, att ingenstädes mera funnes varken d1
Artagnan eller Raoul, ah!... Jag är ålderstigen, ser du, jag har
icke mera mod. Jag ber Gud, att han måtte skona mig i min
svaghet, men om han hemsökte mig på detta sätt, skulle jag
förbanna honom. En kristen adelsman bör icke förbanna sin
Gud, d’Artagnan; det är nog, att han förbannat sin konung.
- Hm!... sade d’Artagnan, något uppskakad av detta
häftiga utbrott av smärta.
- D’Artagnan, min vän, du som älskar Raoul, se på honom,
tillade han och visade på sin son; se hans djupa svårmod,
som aldrig lämnar honom. Kan du tänka dig något
förfärligare än att minut efter minut övervara detta arma hjärtas
oupphörliga dödsångest?
- Låt mig få tala med honom, Atos. Vem vet?
- Försök, men jag är övertygad, att du icke lyckas.
- Jag skall ej trösta honom, men jag skall göra honom en,
tjänst,
- Du?
- Ja visst. Är det väl första gången, som en kvinna
återvänder från sin otrohet? Jag skall tala vid honom, säger jag.
Atos skakade på huvudet och fortsatte ensam promenaden.
D’Artagnan gick tvärt igenom busksnåret, kom tillbaka till
Raoul och räckte honom sin hand.
- Nå väl, sade d’Artagnan till Raoul, du har ju något att
säga mig?
- Jag ville be eder om en tjänst, svarade Bragelonne.
- Vad är det fråga om?
- En vacker dag återvänder ni troligtvis till Frankrike?
- Det hoppas jag åtminstone.
- Säg mig, bör jag skriva till fröken de la Valliére?
- Nej, det bör du icke.
- Men jag har så mycket att säga henne.
- Kom då och säg henne det själv.
- Aldrig!
- Nå väl, vad verkan kan du väl vänta dig av ett brev, då
dina ord ingenting skulle förmå?
- Ni har rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
