Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungar. Men de riktades inte till Brenner.
Till kanaljen.
Hon reser sig och lockar: Loppera –
loppera – loppera – koooom – Det är
kväll och hon skall återbörda dagslånet.
De komma, släpandes och gängligt
slängandes. Alla äro de trötta, alla vilja bli
burna, åtminstone de riktigt små. Hon
måste välja bland de trötta de tröttaste.
Tvillingarna äro alltid tröttast, vilket
förklaras därav att de rasa mest. Alltså
hyvar hon upp dem på de kraftiga,
kullriga skuldrorna, stöter staven kraftigt i
jorden och vandrar kringkretsad av
horden. Snart kvickna tvillingarna till och
begynna sitt kiv och klös än bak hennes
nacke är framför den trubbiga näsan.
Det bekymrar henne föga, hon stegar
ned mot stranden, hon går från
strandborg till strandborg, hon skiljer ut ur
hjorden: Här har ni era – här har ni
era. Mammornas fjäsk går henne förbi
och kavaljerernas diskreta grin. Hon
stegar tryggt vidare, hjorden tunnas ut,
hjorden försvinner, alltjämt grensla
tvillingarna hennes skuldror, gnabbas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
