Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon följde honom till Norrland: den
fatala dumheten följde honom också.
Det är möjligt att han missförstått
hennes rodnad – ett missförstånd har
sällsam groddkraft. Någon gång under
resan säger han till henne: Du var rädd,
att folk skulle prata. Vet du vad? Då
jag talade om för henne, att jag plötsligt
beslutat resa, sa hon strax: Med vem?
Naturligtvis! För henne kunde det inte
finnas någon annan orsak. En smula
hederskänsla – bah! Nå ja, jag sa
henne, att jag verkligen tänkte resa med
»någon». Med Lotten Brenner! Du
förstår – allt ska vara slut mellan henne
och mig. Men allting ska också vara
klart. Hon fick inte tro att jag lämnade
henne för en annans skull. Det kunde jag
inte lida. Den gången gjorde du oss
båda en stor tjänst, lilla Lotten –
Åter rodnar hon men säger ingenting.
Och han dåren! Han sitter och glor på
henne med troskyldiga ögon just lik en
skolpojke som i all blygsamhet skryter
med en ädel handling. Kanske väntade
han rentav ett erkännande ord, ett beröm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
