Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 6. »Göingehöfdingen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
striden föres i milsvida skogar, där vi känna hvarje
smyghål, hvarje sten, men fienden famlar omkring i blindo
under det döden lurar bakom hvarje buske. Också hafva
Göingarne med hänförelse lyssnat till det rätta
fosterlandets maning. De hafva rest sig som trofaste, tappre
män, och den skägglöse pilt, som sitter på Sveriges tron,
kan intyga att de inte varit overksamma. Men det
behöfves större enhet, bättre sammanhållning och framför allt
en bättre ledning för att något stort skall kunna uträttas.
Det är därför jag har kommit hit. Jag har vår nådige
konungs, Christian den V:tes, muntliga befallning och
skriftliga fullmakt att sätta mig i spetsen för resningen.
Konungen har utnämnt mig till alla de skånske friskyttarnes
anförare och befallningsman, och det är på grund af denna
mig i nåder förlänade myndighet jag nu befinner mig
här. Och det är som sådan jag nu bjuder dig, gamle
kamrat, handen och säger: följ mig såsom min högt
betrodde underbefälhafvare och låt din rika erfarenhet och
pröfvade trofasthet mot din rätte herre bli ungdomen en
föresyn. Hvad svarar du på det, Måns Skytt?»
»En ärlig fråga förtjenar ett ärligt svar, och ett
sådant vill jag nu gifva, sade Måns i det han reste sig
upp och med en fast blick såg Göingehöfdingen in i
ögonen. Ej höfves det mig, en ringa och olärd man, att
döma i hvad statssaker tillhörer, och ej häller förstår jag
att så lägga mina ord, som ni, Sven Göing. Men det
vet jag, att salig kung Fredrik för många år sedan löst
mig från den ed, jag svurit danska kronan och mer än
en gång med mitt blod bekräftat. Men sedan har jag,
jämte min husbonde fru Maren Juul till Wanås, som
bättre än jag förstår hvad rätt är, svurit Carl den XI:te
trohetsed, och vid den vill jag förblifva tills jag ur den
löses.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
