Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 11. I snapphanekulan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid, som vår berättelse omfattar, blef det förstördt af
eldsvåda. Men ur lågorna svingade sig en tupp (hane), flög
öfver till västra landet, slog ned i en lund ett stycke från
ån och hälsade där den inbrytande morgonen med ett
ljudligt galande. Gårdens ägare repade mod vid
hanesången och byggde den nya gården på den plats, där
hanen slagit ned. Däraf namnet Hanaskog.
Så mäler sägnen.
Hanaskogs tidigaste öden äro insvepta i dunkel. Man
vet dock att gården tillhört Walkendorffska släkten, hvars
mest kände medlem, ärkebiskopen i Trondhjem Erik
Walkendorff, lefde i slutet af 1400- och början af 1500-talen.
En sten med hans vapen och initialer har i senare tid
funnits på en af de ofvan omtalade holmarne. Ännu år
1646 var en Walkendorff ägare af Hanaskog och år 1653
tillhörde det fru Maren Ugerup, riksrådet Ebbe Ulfelds
moder. Gården såldes därefter till fröken Anna Citzwitz,
som skänkt den ännu befintliga altartaflan till Qviinge
kyrka, men återbördades år 1671 af Ebbe Ulfeld.
Det ena af de snapphanegömställen vi ofvan antydt,
och själfva hufvudkvarteret till och med, var just de å
nyss omtalade holmar vid denna tid ännu kvarstående
och delvis ganska väl bibehållna ruinerna af det gamla
Hanaskog. Men besöket där spara vi till längre fram.
Den snapphaneborg, vi nu begifva oss till, låg i den s. k.
södra utmarken, norr om den smala skogsväg, som då
liksom nu förde till Balingstorps vid Helgeå belägna och
endast af några få gårdar bestående by. Platsen kallas
ännu i dag »Snapphanekulan» och för ett antal år sedan
gjordes däri fynd, som tydligt hänvisade till
snapphanefejdens dagar.
»Snapphanekulan» utgjordes af en några tiotal fot
öfver marken uppstigande granitklint, hvari, antagligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
