Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 14. Midsommarvaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blodiga tid, skulle döden för fosterlandet och under det
regementes fana, i hvars led han i sin ungdom kämpat
och blödt, icke innebära något afskräckande. Han hade
för ofta sett döden i hvitögat för att frukta honom. Men
med fasa tänkte han på sin unga dotters öde, om slottet
fölle i fiendehand. Väl hade det varit för henne, tänkte
han nu, om hon hade ägt en yngre försvarare än sin
åldrige fader.
Så satt han där uppe och tänkte dystra tankar,
medan han från sin höga synpunkt spejade ut öfver nejden.
Han hade sett, då de unga flickorna åtföljda af de tvenne
officerarne gingo upp i trädgården. Han hade då och
då skymtat deras ljusa klädningar bland rundlar och
buskager och stundom trängde till och med deras friska,
ungdomliga skratt ända upp till honom i tornet.
Plötsligt, då han vaknade upp ur sina tankar, såg han där
nere i trädgården en af flickorna gå sida vid sida med
en af officerarne. Men nu voro de ensamma. Det var
Anna, tyckte han, och officeren, hvars gula kyller och
glimmande harnesk tydligt syntes där uppe, var bestämdt
den till växten kortaste af de två kavaljererna, det vill
säga Borneman. Och de gingo, tyckte gubben, så
förskräckligt nära hvarandra — gud vet, om han inte höll
henne om lifvet.
Ryding blef förskräckt. Skulle det han fruktat hafva
inträffat? Skulle deu unge officeren, som väl svårligen
kunde hysa ärliga afsikter gent emot en slottsfogdes
dotter, skulle han ha — förfärliga tanke! Gubben kände
hur blodet rusade honom åt hufvudet. Han gnuggade
sina ögon, han ansträngde sig för att genomtränga den
tilltagande skymningen — men nej, där möttes de två
af de andra — de gingo ju inte alls nära hvarandra och
han höll henne visst inte om lifvet. Det var sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
