Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brott, alldeles oberoende af om detta verkligen varit sådant
som lagen förstår med tjufnad eller ej. — — — Ännu i
1734 års lag har, såsom af det sagda framgår, denna be*
gränsning af tjufnadsbrottet icke blifvit genomförd».1) När
Chydenius talar om växelassocierades «tjufsbrott», så är
detta således ej blott ursäktligt, utan äfven fullt förklarligt;
man kan icke med fog lägga honom till last att hafva gjort
sig till «verktyg för menighetsrättskipning».2)
Mest hafva ständerna klandrats därför att de icke
förvisade målet till behandling vid laga domstol, utan själfva
«i sitt suveräna godtycke» upphäfde sig till domare; «genom
ett beslut af den lagstiftande makten» bestämdes de
anklagades straff, någon dom i egentlig mening fälldes icke.3)
Äfven i denna punkt förlorar klandret en stor del af sitt
berättigande, om saken ses rent historiskt. På den tid
hvar-om här är fråga gjordes nämligen ingen bestämd skillnad
mellan lagstiftande och lagskipande makt, all makt låg hos
ständerna. «Intet område fanns af den «lagskipande makten»
eller riksstyrelsen», säger en utmärkt sakkännare, «som icke
ständerna kunde tillegna sig, när de så funno för godt»,4)
och ständernas öfverhöghet i fråga om rättskipningen var
i lag (förordningen af 22/n 173B) uttryckligen erkänd.5)
Det var först i den 1769 ifrågasatta akten om personlig
säkerhet som uppfattningen om nödvändigheten af
lagskipande maktens skiljande från den lagstiftande framträdde;
ständerna borde aldrig mera döma i justitiesaker, yrkade
man då, men under hela Frihetstiden förblef det likväl vid
det gamla.6)
Hvad Chydenius beträffar, så har han själf vid
behandlingen af en annan sak vid denna riksdag gifvit uttryck
*) J. Forsman, Föreläsningar öfver de särskilda brotten, s. 183.
*) Malmström (a. a., s. 318) fäller detta uttryck om prästeståndet i
allmänhet.
3) Se Malmström, a. a., s. 319 ff.
*) E. Hildebrand, Svenska statsförfattningens historiska utvecklings
s. 445; jfr äfven Stavenow, De politiska doktrinernas uppkomst under
frihetstiden, s. 14 ff.
ä) Hildebrand, a. a., s. 450.
6) Malmström, a. a., d. 6, s. 144 f.; Hildebrand, a. a., s. 492 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
