Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handelen, som i ett Rike uplifvar alla näringar, såsom
blodet i kroppen, hade således dragit sig ifrån de öfrige
lemmarna i Riks kroppen, hvilka i samma mån måste aftyna.
Ehuru jag altså väl ser, huru skadeliga för Riket de
beviljade Bancolånen äro, i det de sätta förmögnaste handlande i
stånd, at utöfva emot Riket de skadeligaste Monopolier, såsom
Hr Commerce Rådet Nordencrantz sådant genom Memorial til
Secreta Handels och Manufactur Deputation år 1743, i sina
vidlyftiga Memorialer för Jern Commission 1744 och i Memorialer
til Kongi. Maij:t år 1745 och 1747 tydeligen visat, och huru
högst angeläget det vore, att samma lån, ju förr dess häldre,
blefve indragne, finner jag likväl dem ingalunda vara det första
onda i våra handelsförfattningar; emedan det 1:0 redan vid 1723
års Riksdag blef af bemälte Hr Assessor Swedenborg tydeligen
visat, at utländska Expediters utestängande utur vår Bergslag och
handels rörelse skulle ofelbart hafva en så bedröfvelig verkan:
2:0 Emedan Jernprisen, redan långt för Bancolånen, blefvo
an-seenligen nedsatte till Bergslagens undergång: 3:0 Det synes
klar-ligen af ett bref, som Stockholms handlande 1724 affärdade till
Magistraten, om product Placatets utfärdande, at de lurade på
Jernprisens fällande, hvarvid de sågo utländska Expediter och
Bij-handlande sig vara hinderliga: 4:0 Att det hade varet våra
egna handlande omöijeligit, att straxt efter Banco lånen sätta
jernpriset så lågt, som skedde, om utländska Expediter med dem
fått tillika vara förlagsmän i Bergslagen. I anledning af alt detta,
håller jag före, att grundorsaken till våra olyckor eij bör endast
sökas uti Banco-lånen, utan i andra, redan för den tiden, tagna
handels och hushållsförfattningar, hvarigenom några få i Staten,
efter hand, trädt uti ett fullkomligit förmynderskap för den
öfriga delen af Nationen, och hvarigenom den jämvigt blefvet
häf-ven, som uti en fri Stat bör gifva näringarna lif och rörelse.
Jag kan väl icke vänta af Ståndet den öma reflexion på hvad
jag anfört, som jag tror det förtjena, men kan likväl för den
orsaken eij afstå dermed. Jag tviflar aldeles icke derpå, at ju
Secrete Utskåttet vidtager de mått, som kunna fälla Coursen,
såsom högst önskeligit, men jag ser tillika den allmänna penninge
nöd och näringslöshet, som Riket måste råka uti, om handel och
näringar eij tillika blifva satte på en friare fot, än de nu verke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
