Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt borgareståndet förkastade det fria löneaftalet: adeln
ansåg det nödvändigt att städsel och löner borde utgå efter
taxor och öfverträdelser af dem bestraffas med böter;1)
borgareståndet åter önskade att 1739 års taxor fördubblade
skulle följas, husbonde dock obetaget att «efter godtfinnande
trogen tjänst belöna»,2) — ståndet var således i någon mån
liberalare än adeln och prästeståndet. Endast bondeståndet,
mer konungskt än egentligen frihetsvänligt och folkeligt,
förenade sig i allt väsenligt om propositionen «Den
allmänna förbättring uti seder och uppförande hvilken under
Kongi. Maj:ts visa regering icke fåfängt kan förväntas»,
yttrade ståndet, «blifver väl det säkraste medel att afhjälpa
de flästa olägenheter hvaröfver husbönder och tjenstefolk,
kanske å ömse sidor med lika rätt, hittills haft orsak att
klaga. Men det tillfälle Kongi. Maj:t nådigst behagat lämna
Bondeståndet att fa yttra sin enfaldiga underdåniga mening
uti detta mål är för dyrbart att försummas, och det bör af
Bondeståndet med så mycket mera ömhet nyttjas som de
flästa tjenstehjonen äro allmogens barn; och då alla andra
bevaka husböndernas förmon, tillkommer det äfven Ståndet
att vårda det fattiga tjenstefolkets åliggande». Ståndet gick
i sin filantropi så långt, att det bl. a. uttalade betänkligheter
emot husbondes rätt till husaga samt föreslog afskaffandet
af tjänstehjons rätt att med husbonde vittna emot annat
tjänstehjon (§ 16). «Under en mild Konungs regering och
säll frihet», heter det beträffande husagan, «synes nog hårdt
att så offenteligen gifva den ena medborgaren rättighet att
*) Det af adeln tillsatta utskottets majoritet, ledd af landshöfdingen
frih. Carl Rappe och hofrättsrådet S. Ehrenmalm, förordade det fria
löneaftalet, men den af endast två medlemmar bestående minoriteten segrade med
stor röstöfvervikt i ståndet (R. o. A:s Pieni Protocoll Riksdagen ijj8 jämte
Allegater; ms. i R. H. A.).
2) Borgareståndets ekonomieutskott föreslog icke heller någon ändring i
fråga om aftalsfriheten. Endast en ledamot reserverade sig. (Borgareståndets
riksdagshandlingar 1778—7g, ms. i R. A.). Det sedermera fattade beslutet
föreslogs som ett kompromissförslag af borgmästar Köming och godkändes
genast enhälligt. Egendomligt är att lagman Antonsson, som så häftigt
polemiserade med Chydenius, kallade bestämmandet af en taxa för «barnsligheter»
(Borgareståndets prot. för u/i 1779: ms. i R. A.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
