Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förslag till memorial om religionsfrihet, som mycket väl
upptogs. Detta faktum har endast genom Chydenii egen
berättelse varit kändt,*) men bekräftas till fullo däraf att bland
Gustaf III:s papper finnes ett koncept till
religionsfrihets-memorialet, dateradt den 17 december 1778.
Detta aktstycke är icke skrifvet med Chydenii hand
och ej heller undertecknadt; egendomligt nog, ha äfven
ändringarna däri gjorts af den obekanta kopisten.2) Af
likheten i innehåll och form med Chydenii sedermera tryckta
Memorial angående religionsfrihet och i synnerhet med det
bland hans efterlämnade papper befintliga manuskriptet
framgår emellertid otvetydigt att vi hafva att göra med ett första
koncept till hans ryktbara Memorial.
Då det erbjuder intresse att lära känna utvecklingen af
Chydenii tankar och hållning i denna viktiga fråga, publiceras
här det ifrågavarande, Gustaf III företedda konceptet:3)
Den 17 Dec. 1778.
I en tid, då Sverige under en mild och vis regering, är
nästan det enda rike i Europa som åtniuter en fullkomlig in- och
utvärtes fred, kunna våra hiertan ej annat än blöda öfver de
för-skräkliga olyckor, vedervärdigheter och förföljelser som nu häftigt
utbreda sig öfver större delen af verlden. Månne då någon ting
kunde vara mera välbetänkt, mera enligt med en rätskaffens
christelig kärlek för alla menniskor i gemen, mera instämmande
med den ädla frihets och enighets anda som anstår et sällt folk,
och, torde hända, äfven med detta vårt eljest goda men
folkfattiga Fäderneslands sanskyldiga interesse, än om vi, vid et sådant
tilfälle, med ömhet öpnade våra armar mot alla de olycklige som
redan äro eller blifva i hela den öfriga delen af verlden, antingen
utan fristad i sine fädernesland, eller, genom afsky för andras
J) Pol. Skr., s. 433 f.
*) Kunde kopisten ha varit fru Elsa Fougt, född Momma, som i ett
samtida bref nämnes såsom den egentlige författaren (sic!) af Chydenii memorial
(se min senare uppsats Till religionsf rihetsf rågans historia vid 1778—1779 års
riksdag i Historisk Tidskrift, årg. 14, s. 332)?
8) Gustavianska papperen, fol. XXIX (F. 438); ms. i U. U. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
