Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sitt diktamen hoppades kunna stäfja det onda, s& hade han
uppenbarligen icke tillräcklig insigt om, huru djupt inrotadt detta
verkligen var. Nära nog alla, som egde något inflytande och
riks-dagserfarenhet, skulle neml. enligt de af Chydenius föreslagna
grundsatserna uteslutits från flere eller färre utskott, och om man
drager sig till minnes, huruledes vid riksdagarnes början prologen
då allaredan i tre decenniers tid utgjorts af partiernas liiiiga,
ingalunda alltid i tysthet utkämpade strid om elektorsvalen, h vilkas
utgång ofta i hufvudsak angaf hela riksdagens politiska hållning,
kan det ej ens förvåna, att detta memorial alldeles icke af
pre-staståndet blef behjertadt, än mindre remitterades till de andra
stånden med inbjudning att sig derom förena. Också ett annat
skäl skulle stått i vägen för dessa nya grundsatsers tillämpning,
— ett vigtigt skäl, som icke hänför sig till personer utan till
institutionen. Ännu hade icke riksdagens olika kamrar hunnit hvar
och en inom sig sammansmälta till ett homogent helt, der
fullkomlig likställighet skulle rådt mellan de olika medlemmarne, utan
ganska många drag påminna fortfarande om rikets uppkomst genom
förening af flere likaberättigade delar i en fri förbundsförfattning.
Landskapet eller stiftet qvarstod sålunda i enskilda fall såsom
den enhet, till hvilken man återgick för att med tillbörlig omsorg
kunna tillgodose alla samhällsintressen. Prestaståndet omröstade
visserligen icke mera stiftsvis såsom ett århundrade tidigare, men
ofver hufvud sökte man synbarligen och med rätta att tillse, det
ingen landsdel skulle förfördelas vid utskottens tillsättande, och
andra -svårigheter kommo ännu dertill. Sammanlagda gjorde
institutionens och personernas brister det verkligen platt omöjligt
att med ett slag införa ett så grannsynt skärskådande af de
deputerades ojäfvighet som Chydenius påyrkat. Redan i följd af sitt
ringa antal hade prestaståndet vanligen ytterst svårt att sända
vederbörligt antal representanter till alla deputationer;
rangskil-naden mellan „mensales“ och „scamnales“ gjorde äfven sitt till att
öka bryderiet, då ju biskoparne måste tillbörligen njuta företräde
och vördning framför kyrkoherdar och lektorer, samt desse åter
framför kommimstrarne; sist och slutligen fans ännu den stora,
djupt ingripande skilnaden mellan hatt och mössa, hvilken tidt
och ofta öfverflyglade alla andra synpunkter, — allt nog, ståndets
medlemmar „gapade“ åt Chydenii memorial, men elektoremes
redan projekterade listor, hvilka ofta gingo i motsatt rigtning,
blefyo beståndande. Protokollet upplyser icke en gång något vidare
om ifrågavarande memorials öden, än att det blef bordlagdt den 25
Januari. Följande dag diskuterade ståndet, huruvida valet af
utskottens ledamöter borde förrättas direkte eller genom elektorer,
hvarvid det senare alternativet segrade. Den 26 Januari anmältes,
huru valet af medlemmar till sekreta utskottet samt till
deputatio-nen för genomseende af stiftens besvär hade utfallit, och på
enahanda sätt tillsattes under Februari månad de öfriga deputationema
samt i Juni bevillningsdeputationen. I ett utskott, landt- och sjö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
