Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riket på dem gjort blefve förlorad, stode den förlasten dock icke att
förlikna med den ovärderliga förmånen af ett lågt saltpris.“ — —
„Den landsförderfliga skUnaden emellan upp- och stapelstäder, hvartill
konung Gustaf med inskränkande af Ltibeckarnes handel lagt grund, och
hvaraf produktplakatet omsider blifvit en verkan, m&ste ju med dess
upphäfvande äfven upphöra, och således tvisten om de nya stapelstäder
tillika försvinna. Se, hvad genväg naturen vet att bruka, när den
blif-ver lemnad i sitt fria lopp!“
„Nej, bort med all ordning, eller som auktor det kallar tvång!
Nog kan v&rt samhälle ändock bestå och komma i högsta välmagt,
endast och allenast vi få godt pris på salt.“ — —
„Att skaffa salt för lätt pris bör för den skull vara riksens
hög-lofl. ständers om icke enda, dock angelägnaste göromål, — åtminstone
att auktor, för den högvigtiga decoaverte han gjort, för sitt eget behof
måtte få salt för godt pris“.
Allvarligare och grundligare togs ämnet i den samtidigt
utkomna skriften: En Landt-Mans Til En sin Wän aflemnade
Enfaldigare Tankar, Om Den af Trycket utkomne Skriften, KäUan
Til Rikets Wanmagt kallad, (Stockholm, 1765, 15 sidor), men
knappast bidrog denna broskyr mycket till sakens utredning.
Författaren*) säger sig nästan varit böjd att tro, det Källan till rikets
vanmagt icke vore tryckt i Stockholm, utan till äfventyrs hade
blifvit insmygd „af någon för sitt rike redligt tänkande utländing“,
— så djupt öfvertygad var äfven han om rigtigheten af
merkantilsystemets såsom axiom antagna naturliga och permanenta
fiendt-lighet alla nationer emellan. Af allt som till „landtmannens“
kunskap kommit, hade han för sin del alltid funnit en faststäld och
till omständigheterna lämpad ordning vid alla rörelser vara en
hufvudnödvändighet till handels, sjöfarts och manufakturers
uppkomst och bibehållande, „ty hvad kan väl hafva bestånd och göra
en önskad nytta, som utan redighet börjas och utan ordning
verkställes? Alla författningar i ett rike äro ju som länkar i en kedja;
deras sammanhängande med hvar andra i en jemkad proportion
gör styrkan, och alla hjul eller delar i ett urverk böra ju ganska
noga vara afpassade och i ackurataste ordning satte efter den
tjenst och hjelp de hvar andra göra skola, så framt uret någonsin
skall kunna gå och göra sin egare den påsyftade nyttan“. Hvar
och en, utom Ghydenius, borde alltså klarligen inse, att väl
författade ordningar och reglementen vore äfven så nödvändiga, som
uppmuntrande billiga privilegier, premier, inskränkningar och
förbud till någon viss tid. Och sedan „Landtmannen“ sålunda på
god tro tagit som en gifven förutsättning hvad han just bort
bevisa, derest han verkligen velat gendrifva Chydenii påståenden,
var det naturligtvis en öfvermåttan lätt sak att gå vidare i
deduk-tionen. Han finner, att alla tidigare författningar, tariffer, traktater
*) Enligt uppgift i Apelblads handskrifna Anonymi & Pseudonymi
Svecise possessionaten och kammarherren Erik Funck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
