Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
til mindre lönande näringar, hvilket redan i och för sig måste
hafva national förlust till följd, som ytterligare ökades deraf, att
den med konst frambragta utrikes handeln öfverlastade t. ex.
Portugal med svenska varor, hvilka der icke till så stort belopp
behöfdes, under det portugisen bättre än förr kunde bestämma
saltpriset o. s. v. Detta bestyrktes äfven genom det af samtlige
antagonister erkända och af Stockholms handlande ofta framhållna
faktum, att den utländska handeln alldeles icke bure sig med
mindre utländingen helt och hållet afhölles från konkurrens;
rikets exporthandel hade sålunda råkat i allt större betryck. Då
man emellertid bestridt eller betviflat rigtigheten af hans förut
framstälda satser derom, tog Chydenius nu i synnerhet salt- och
jernhandeln i förnyadt och grundligt skärskådande; egnade
särskild uppmärksamhet åt 1617 års handelsordinantia samt den
intressanta och för monopolsystemets väsende så ytterst belysande
täflan, som egt rum mellan Göteborgs och Uddevallas borgerskap
1681 — 1719, och sammanfattade sina slutsatser derhän, att
regeringen i dessa och liknande fall öfverhopat sig med tvådubbelt
arbete men uträttat ingenting med någotdera, såsom det vid
åtskilliga ekonomiska författningar plägat hända. Lagstiftaren oroades
oupphörligen af den lidandes klagan och den andres öfverdåd.
Den förre blefve icke tillfredsstäld med mindre än att han
åter-finge sin förlorade rätt eller någon ersättning derför af en tredje,
hvilken då Wef lika klagande som den andre varit förut, men de
nya förmånerna åstadkommo i sådant fall åter nya missbruk,
missbruken nya lagar, lagarna nya brott och brotten nya
rättegångar, hvilka alla olägenheter härstammade från sjelfva
författningen såsom den källa, vid hvars tillstoppande de strax
skulle afstadna. Sjöfart vore för ingen del skadlig för riket och
sådant hade ej heller i Källan blifvit sagdt, men man borde
först tillse, om den samma verkligen lönade sig, innan man ville
upphjelpa den på hela öfriga rikets depens. I främsta rummet
misstrodde författaren alla konstiga hjelpmedel, och så litet han
än vågade hoppas att för ögonblicket uträtta något med sina
ord, så viss var han deremot om att riket utan hufvudsaklig
ändring i sina hushållningsprinciper aldrig kunde hjelpas.
„Efter-verlden skall en gång på vår mull oveldigast skilja vår träta, då
myndighet, fördomar och anseende ej mera utgöra några skäl i
saken“.
Denna innehållsrika brosky? utkom i första veckan af
November 1765 och refererades tre veckor derefter i Lärda
Tidningarna, såsom fallet äfven varit med hans förra broskyrer.
„Emedan många företagit sig att mot den utkomna lilla skriften Källan
till rikets vanmagt hvässa sina pennor, har herr komministern
magister Chydenius velat betaga allmänheten den oro och ovisshet,
som de i detta ämne utkomna stridsskrifterna kunnat förorsaka“,
heter det i nämnda blad, hvarå ett genom tre numror gående re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
