Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanslikollegii öfverinseende, hvilken författning högstbemälte konung,
efter dess anträde till regeringen, igenom förnyade påbud ytterligare
bekräftade och till åtskilliga omständigheter utvidgade.
Uti den instruktion af 11 särskilda punkter, som för bemälte
kollegium år 1688 den 7 Juli blifvit utfärdad, ålägges den
tillförordnade censor att till kollegium referera hvad som förekommer och der
undfå ordres, och lemnas kollegium och censor så mycket friare h&nder
att förvägra hvad slags skrifter de ej funnit för godt att gilla [tryckning],
som beskaffenheten af sådana skrifter, hvilka i förmåga af denna
instruktion ej borde få af trycket utkomma, icke annorlunda deruti
de-termineras än med de orden skadelige och förargelige, eller om de ej
voro af något värde, hvilken titel och lyte, då derå ingen närmare
beskrifiiing blifvit gjord, lätteligen kunde vidhäfta uppå hvaije skrift,
som antingen i anseende till innehåll eller författarens person af
cen-sorsmyndigheten icke ville gynnas.
Censorsembetet, som hela den påföljande tiden allt till
regeringssättets förändring 1719 tillika med rådet och hela kanslikollegium
dependerade af enväldet, har sedermera blifvit alldeles dependent af
rådet och kanslikollegium, och har kansli-ordningen af den 14 Juni
1720 uti dess 20 § äfven med lika odeterminerade titlar af anstötéligt
eller oanständigt betecknat de skrifter, som för vrakvärdige borde anses,
samt å nyo ålagt censor att icke, utan förut lemnad underrättelse och
kollegii derå följda bifall, tillåta någre skrifter och böcker att få tryckas,
hvarigenom ej allenast censors bepröfvande vid flere tillfällen gjordes
så godt som till intet, utan ock deremot kollegium lediga händer
lem-nades, att genom tillämpning af sådane undantagelses-titlar kunna döma
de afhandlingar, uppgifter och sanningar till en evig tystnad, som med
tidernas tänkesätt och afsigter icke instämde.
Bevis huru långt detta oinskränkta bepröfvande kunnat sträckas,
finnes redan uti ett bref, som kanslikollegium den 16 Februari 1735
till kongl. maj:t i underdånighet afgå låtit, hvarigenom bemälte
kollegium sökt lägga hinder i vägen för ett det oskyldigaste arbete, som
under namn af den Svenska Patrioten till tryckning blifvit anmäldt.
Kollegium fömäler uti samma underdåniga skrifvelse sig hafva funnit
detta arbete „ymnigt af felaktigheter, samt så inrättadt, att man
oför-gripeligen skulle hålla före det föga kunna lända publico till någon
nytta och uppbyggelse i anseende till en hop anstötélige och eftertånkelige
ordasätt uti omdömen; fruktandes jemväl kollegium, att sådant, der
det så oförsedt skulle lemnas frihet att genom trycket utkomma, torde
framdeles gifva kitsliga hufvuden anledning, att dermedelst saklöst
utsprida paskiller ibland folket“, med mera, som till denna skrifts
förkastande blifvit anfördt. Dock blef detta försök till all skrif- och
tryckfrihets upphäfvande för denna gången icke gilladt, utan befalte
kongl. maj:t uti dess nådiga svar under den 28 i samma månad, att
detta arbete ej måtte vägras att genom trycket obehindradt utgå, och
uti ingen annan måtto vara censur underkastadt, än så vida något
deruti funnes emot religionen, staten eller goda seder.
Samma år 1735 den 20 Mars utfärdades också kongl. maj:ts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
