Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berättigad att hysa någon misstro, då det icke justerats i
Chy-denii närvaro. Bilagorna till utskottets protokoll äro åter
ofullständiga, ty så val Chydenii ursprungliga förslag till betänkande
som det egentliga förslaget till författning saknas. Den efter
Chydenii förvisning godkända slutliga redaktionen af censurbetänkandet
äfvensom ett af annan person uppsatt författningsförslag finnas
väl i behåll, men från dem äro vid den definitiva justeringen
spåren af nu framhållna meningsolikhet utplånade*).
Huru man än vill eliminera källskrifternas möjliga misstag,
tyckes någon förklaring af denna dunkla punkt ej kunna ernås,
med mindre än att man antager Chydenius halva af politisk
beräkning brustit i rättfram öppenhet eller varit mindre klarsynt
och konseqvent än vanligt. Det vore onekligen förklarligt, om
han med afseende å den vanskliga och halft chimära seger
yttrandefriheten vann i utskottet den 21 April skulle dagtingat med
sin öfvertygelse för att segra i det hufvudsakliga.
Tryckfrihets-frågans slutliga utgång ådagalade, att prestaståndet bestämdt
fordrade censur för religiösa skrifter, och ur klokhetens synpunkt
talade många skäl för att ej spänna bågen tOl det yttersta. Man
hade endast i slikt fall med rätta kunnat vänta, att sjelfbiografin
skulle innehållit en frimodig och fullt sakenlig berättelse om
förhållandet. Å andra sidan kan det åter icke räknas den nitiske,
strängt renlärige prestmannen till last, om han i likhet med sina
ståndsbröder skulle funnit allt hvad som rörde trosläran stå i helt
annan kategori än öfriga frågor. På samma sätt som de en gång
för alla antagna bekännelseskrifterna äfven, enligt Chydenii
mening, till sin giltighet stodo höjda öfver hvarje tvifvel, utan att
dock göra intrång på den fria öfvertygelsens rätt, på samma sätt
hade han äfven kunnat af fullaste öfvertygelse anse preventiv
granskning af religiösa afhandlingar vara „för religionen och derpå
beroende själavård besynnerligen nödvändig“, — hvilket äfven
det Kraftmanska memorialet tyckes antyda — men han hade då
bort i det afgörande ögonblicket rösta med, icke mot Forssenius,
som fullt tydligt till protokollet formulerat denna mening.
Antagligast synes vara, att Chydenius verkligen af egen öfvertygelse
vidhållit den andliga censuren i sitt ursprungliga memorial; att
han vid diskussionen i utskottet funnit denna sak vara så klar,
*) Utskottets notarie Er. Tholander har i en egenhändig anteckning
intygat, att sjelfva konceptbetänkandet rörande censuren „blnvit länt
til-baka af Herr Comministern Chydenius, som thet författad t, utan at han
innan sin bortresa thet åter st äl dt“. Uppenbart är dock, att någon afskrift
deraf måtte funnits att tillgå, ty i annat fall hade säkerligen i protokollet
omnämnts, att man nödgats uppsätta helt och hållet ny expedition: nedan
intagna betänkande bär äfven de ojäfaktigaste spår af att i allt
hufvud-sakligt hafva flutit ur Chydenii penna, om ock mindre förändringar deri vid
justering blifvit gjorda. Fullt visst år deremot, att Chydenii den 16 Maj
upplästa förslag Ull förordning icke sedermera kunde tillrättaskaffas, hvadan
De la Rose åtog sig att i ämnet uppgöra nytt förslag (utskottets protokoll
den 5 och 7 Juli 1766).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
