Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som i anledning af Chydenii nu skett, derom under åberopande
af sjelfva piécen taltes öfver allt, på både källare och kaffehus“.
„Friherre Ridderstolpe förestälde Chydenius vidare, att han
väl sade sitt uppsåt i saken hafva varit oskyldigt och att han
äfven hade blifvit ledd af vänner att derutinnan meddela sina
tankar, men att honom dock tillika icke kunnat vara obekant det mått,
som vid dylika tillfällen borde iakttagas, så att man ej dermed
ginge öfver gränsen, samt att då han nu hade sökt detaillera sig
för sin del vara oskyldig, frågan vore, om de af hans vänner, som
hade tillstyrkt skriftens utgifvande, måtte hafva varit lika oskyldiga“.
„Sv. att vissa hade varit driffjädrar dertill och några af hans
eget stånd derom med honom Öfverlagt, hvaribland han kunde,
dock utan att dermed intendera någon deras förklening, nämna
herr prosten Kroger, äfvensom herr kommerserådet Nordencrantz,
då han hade visat honom skriften, dervid första gången väl icke
just sagt sin idé, fast Chydenius hade märkt, att han icke varit
så alldeles nöjd med den deruti tagna, men att herr
kommerserådet sedermera hade budit honom till middagen och då sagt,
att det var bra och att han, Chydenius, finge igen allt det samma
uti herr kommerserådets egna skrifter“.
„Herr kammarherren friherre von Essen yttrade sig, det
erfarenheten medgåfve, att om någon magtegande ock gjorde aldrig
så väl, den dock icke kunde göra så, att alla dermed voro nöjde,
men att derföre en enskild person icke finge företaga sig att
re-futera besluten. I anledning häraf frågade jemväl herr
kammarherren komministern Chydenius, huru han sjelf tyckte det passa
sig, att sedan man endrägteliga hade stått tillsammans om hvad
rörande mynt- och penningeväsendet nu vore faststäldt, någon af
dem, som hade varit af annan tanke, skulle efteråt få sådant
bestrida och tala deremot om beträngde och fattige samt om
be-villningar och dylikt, till att derigenom draga allmänhetens öra
och uppmärksamhet till sig uti en tryckt skrift, som på
efter-tänkligt sätt klandrade högsta magten, då hvad vidtaget vore,
deruti kallades oförnuftigt, med mera, och om icke han,
Chydenius, funne sig öfvertygad derom, att i fall ock hvad som skett
verkligen vore orätt och han kunnat det upplysa, han dermed
hade bort gå till riksens ständer och icke till allmänheten eller
menigheten, med mindre han dymedelst hade velat ställa sig på
de missnöjdas sida“.
„Chydenius svarade, att den samma han förr hade varit,
vore han ännu, samt att till bevis deraf, nog uti skriften emot
de missnöjde vore anfördt, men att han i det öfriga nu funne
hafva misstagit sig och kunnat fela, dock att på sätt som han
flere gånger förut hade sagt, hans tanke aldrig hade varit att
dermed förtörna. mindre tadla riksens ständer“.
„Friherre Ridderstolpe förmälte slutligen, att då deputerade
nu hade haft tillfälle att höra honom, de skulle berätta sekreta
utskottet förloppet deraf, hvarmed Chydenius afträdde“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
