Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nationala vinsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland dem, som flytta utur städerna, träffar sällan rymningssjukan
in uppå de välmående och magistratspersonerna, men väl ofta på det
fattiga och ringare borgerskapet.
Jag tror det nästan vara ohördt, att sjökaptener och styrmän
rymma, om icke för missgerningar i en utländsk hamn, men vågar icke
försäkra det samma om matrosen eller kockpojken.
Min gunstige läsare! ser du icke nu orsaken, hvarföre vår
arbetshop, och genom den vår nationala vinst ej kan ökas? Det blifver i
alla tider efter mitt begrepp omöjligt att hindra denna afgång, om
dammarna icke oppnas.
Ju mindre tryckningen är, ju lättare hålles vattnet qvar; men ju
lägre vattenkolumn, ju mindre tryckning, och den blifver alltid lägst,
då slussverket tages undan.
§ 19.
Den andra grundpelaren till national vinst är arbetarnes flit, det
är: då minsta antal menniskor frambringa varor för det mesta värdet,
som möjligt är.
Mången, som ensamt betraktar vår nation, kunde lätt falla på den
tanken, att icke något skulle saknas i flit hos henne; men jag måste
tillstå det hafva gjort mig ondt att höra oss förebrås af utländingar, det
svenska nationen vore lat emot de andra.
En köpman i Holland sitter hvar morgon klockan 5 à 6 på sitt
kontor, och bestyr om alla sina kommissioner; han kläder sig tarfligt,
och bordet bågnar ej af kräsliga anstalter; han är mån om hvar timme
att kunna uträtta något, och gör åtlöje af fransyska sprätthökar och
förnäma miner.
En engelsman är härdad och outtröttlig uti sitt arbete. En
timmerman på engelska varfvet drifver med den force och hastighet, att
man under arbetet näppeligen kan se klubban i dess hand, och [man]
gör [der] ett örlogsskepp färdigt på så många dagar, som i Sverige på
kronovarfven torde åtgå veckor.
§ 20.
Hvaraf kommer detta? Af arbetarenas sjelfsvåld hos oss, kan
någon tänka, då de icke hafva någon sträng uppsigt öfver sig.
Lösdrifvare, säger man, ligga ju allestädes och lättjas på landet; gesäller
och lärgossar äro icke mera såsom förr; drängar och pigor gå icke ur
fläcken, om icke husbonden sjelf följer med.
Jag vet icke, om [det] någonstädes gifves flere uppsyningsmän än
hos oss, men hvem skall hafva uppsigt, då desse sjelfve sofva till kl.
10 om morgonen? Jag har hört åtskilliga sådana förslag, att när
bonden ej vill arbeta flitigt på hemmanet, han då borde slita spö, eller
åtminstone drifvas från hemmanet. Det har ock redan verkligen händt,
att några fått straff derföre, att de ej på en gång kunnat lägga neder
ett urgammalt näringsfång, utom hvilket de i första kastet måste
åtminstone till hälften svälta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
