Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mås till den allra minsta sedighet härutinnan. Derföre säger Tacitus
rätt: Rebus modicis facile aequitas habetur.
§ 15.
Yi blanda allt för ofta i våra idéer nationens vinst och några få
medborgares. Den förra är alltid gagnelig, men den senare icke så.
När någon förvärfvar egodelar utifrån och noga använder dem till
sina medborgares och egna nödtorfter, så äro de en gagnelig vinst för
nationen; men förvärfvas de, om de ock vore utifrån, och nyttjas sedan
till medundersåtars förtryck, så är det väl vid första påseendet en vinst,
men åstadkommer genom idoghetens och näringarnas aftynande och
folkets utflyttningar en 100 procents förlust. Är den åter blott
för-värfvad af medborgare, skadar hon dubbelt, och när den skyddas,
blif-ver [denna vinst] en knif i oväns hand att skada oss sjelfva; så att det
blifver i alla tider ovedersägligt, att handeln aldrig drifves för nationens,
utan [för hvar medborgares] egen vinst.
Här får du äfven igen afsigten med den af högst salig konung
Karl XH i Lund den 15 Juli 1717 utfardade förordning om jem och
stålhandeln i riket, hvarutinnan ett visst pris stadgas för alla jemsorter,
hvarunder de ej fingo säljas, men väl deröfver; nemligen, att det
syftade på detta tvångets motande och bergslagens understöd samt
bibehållande, emedan det äfven i 4 § heter: „att det slut och afsked,
be-tingningar och kontrakter, som ännu genom fullkomlig betalning icke
alldeles äro fullbordade, och vilkoren likväl derutinnan till egandens
afsaknad under denna taxa betingade, sådana böra Nb. fast de vore af
oss, eller i vårt namn af kollegierna betingade, utan afseende ändras
och rättas till det pris, som taxan förmår, eller ock alldeles upphäfvas,
och som ogiltiga förklaras Detta var ock alldeles oundgängligt, när
vi tillika märka den förändring, som år 1716 skedde i myntet, då
plåtar förhöjdes till 50 och karoliner till 25 procent, emedan det annars
blifvit bergslagens undergång.
Hvad skulle du väl tycka, om sådana ord nu skulle flyta in i
någon kongl. förordning om våra närvarande jemkontrakter, eller om
man pålade, att de alla skulle förnyas till riksdalertal efter den kurs,
som då var, när kontraktet slöts, (då man sjelf förvärrat rikets mynt
till 100 å 150 procent)? Mån man icke skulle ropa, att fides publica
går alldeles under? fast det i sjelfva verket icke annat vore, än
alldeles det samma värde, som i början blef ackorderadt, och fast man,
att frikalla saltkontoret för obillig stegring på salt, offentligen nyttjat
samma skäl, och det utan att fides publica på något sätt derigenom
blifvit rubbad.
Ytterligare får du af denna händelse med Vermlands bergslag
igen nyckeln till hela vår jernhandels ömkliga belägenhet och rikets
deraf flytande vanmagt.
§. 16.
Sverige har från urminnes tider till baka begynt att inskränka sin
handel. Redan 1303 utfärdades ett förbud emot spanmåls utförsel, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
