Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omständligt svar på den genom trycket utkomna vederläggning af skriften kallad: Källan till rikets vanmagt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nat kunde hända, än att egendomen verkligen hörde främmande till,
fast under ett svenskt namn.
§ 17.
Allt detta hade dock svårligen låtit sig göra, om den ena
medborgaren egt lika frihet med den andra, och genom författningar ej
blifvit utestängd att räcka sina nödlidande medbröder en hjelpsam liand.
Hvarken produktplakat eller utländska expediters förbud hade förmått
att så långt undertrycka nationen, som det skett, om alla sjöstäder i
riket egt lika rätt, och deruti ligger egentligen orsaken, hvarföre
engelska navigationsakten ej skadat så mycket sin nation, som
produktplakatet oss, hvarom framdeles mera; men då detta icke blef möjligt,
kunde sådant ej annat än skynda på rikets och undersåtars förderf och
undergång.
Auktor skylles för att vara utländing, men döm nu, min läsare!
hvilkendera gjort bästa skäl för detta namnet, antingen auktoren, som
velat varna och befria sina landsmän för ett sådant utländskt öfvervälde,
eller kritikus, som förfäktar alla de författningar, hvarigenom
utländin-gen satt sig i possession af rikets redbarheter, och härefter blott genom
räntor af sina lån kan hålla nationen under kontribution. Således
blif-ver af allt detta auktors sats, att förbud, inskränkningar och deraf
flytande monopolier äro den rätta källan till vårt rikes vanmagt,
ovedersägligen bestyrkt.
Alla tiders handlingar vittna detta så ögonskenligen, att jag
undrar högeligen, hvarföre man af så solklara händelser ej antagit rätta
sättet att göra en stat lycklig och välmående.
När förbudet emot bräd- och timmerhandeln samt masters
utskeppande år 1723 kom under riksens ständers bergs- och
kommersedeputa-tioners skärskådande, aflemnade de till riksens höglofl. ständer under
den 15 Juli deröfver ett så märkvärdigt och moget betänkande, att det
väl förtjente helt och hållet blifva allmänt.
Jag vill allenast anföra några ord deraf; de säga bland annat:
„alldenstund allt tvång i gemen uti handeln har skadliga påföljder med
sig, och detta generala förbud om timmers, bräders och masters
ut-och inrikes utskeppning, utan kongl. kommersekollegii tillstånd, befinnes
icke skaffa den nytta, hvaruppå det syftat, utan fast mera förorsaka en
för städer och landtmannen gemensam skada samt dyrhet på dessa
varor inrikes orter emellan;“ så styrka deputationerna till samma förbuds
upphäfvande, med denna märkvärdiga tilläggning: „varandes öfver allt
detta friheten uti handeln desto oundgängligare och oskattbarare att
anse, som igenom den samma icke allenast varornas inrikes dyrhet
allra bäst kan förekommas, och deras pris å utrikes orter sålunda
bibehållas, att riket nu må kunna allt mer och mer komma att njuta den
frukt och nytta, som en välinrättad kommerse tillskynda kan, hvaremot
det skulle vara fåfängt att mycket bemöda sig om en väl inrättad
handel, så framt man genom slika bud och tvång lägger hinder i vägen till
dess befordrande och faciliterande“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
